Advokaten 1
•FOKUS• › › 32 på andra sätt, påverkas i sin rådg
ivning på ett sätt som inte är acceptabelt för advokater. Det kan till exempel handla om så kallade success fees, där rådgivaren bara får betalt om denne vinner en process, eller en affär blir av. – Det är oerhört viktigt att man kan lita på sin advokat. Om en affär blir av eller inte ska inte spela nån roll för oss eller påverka vår rådgivning, säger hon. Visst har automatiseringen, till exempel av delar av så kallade due diligence-processer, redan förändrat en del saker på byrån. Men fortfarande är det ändå så att unga jurister på de affärsjuridiska advokatbyråerna, framtidens kvalificerade advokater, i stor utsträckning lär sig yrket genom att tröska genom enklare och mer repetitiva delar av det juridiska hantverket. Vad händer med dem om tekniken tar över? Här kan ingen riktigt svara. Malin Leffler önskar i alla fall att affärsjuridiken fick ta mer plats på juristutbildningen, så att de unga juristerna som börjar på byrån är ännu bättre förberedda. Men även om detta blev verklighet krävs förmodligen ett nytt utbildningssystem på advokatbyrån, funderar Malin Leffler. – Det finns nog inget annat sätt att lära sig än att vara med i arbetet, helt enkelt. De yngre juristerna kommer att sitta än mer med partners och andra seniora medarbetare, som på det sättet får dela med sig av både sitt arbetssätt och hur de resonerar, säger hon. Väcker olika frågor En intervju om AI på advokatbyrån kommer lätt att handla om omställning, svårigheter, ansvar och sekretess. Men en annan aspekt, som säkerligen kommer att bli allt tydligare på advokatbyråerna, är förstås att teknikutvecklingen också skapar nya juridiska frågor och behov hos klienterna. Mikael Satama Granberg beskriver några olika huvud• EU:S AI-FÖRORDNING Arbetet med AI-förordningen har pågått i flera år. EU-kommissionen kom med ett första utkast till förordning redan i april 2021. Rådet enades om en version i december 2022. Det svenska ordförandeskapet leder nu förhandlingarna mellan rådet och EU-parlamentet. När regelverket börjar tillämpas, preliminärt 2025, kommer alla senare lanserade AI-system att omfattas, liksom existerande system som uppdateras eller väsentligen ändras. Definition av AI enligt förordningen: Ett AI-system tar emot data, gör någon form av analys i relation till ett mänskligt satt mål, för att sedan producera nya data, som kan påverka en omgivning. Systemet behöver alltså inte vara självlärande, utan det räcker med en algoritm som tillämpas på vissa data, som ansökningar om förskoleplats eller en ledig tjänst. Förordningen är riskbaserad och sorterar AI-system i olika riskkategorier för vilka det ska gälla olika regler: Det finns en nyvaknad insikt om riskerna och komplexiteten i det, och behovet av reglering. Jag kan verkligen förstå tanken med att göra paus. malin leffler kategorier av frågor som aktualiseras från hans klienter. – Den främsta kategorin i dag tror jag faktiskt handlar väldigt mycket om förståelse. Vi som jobbar inom fältet har en viktig pedagogisk roll i förhållande till ledningsfunktioner, och även till operativa beslutsfattare i verksamheterna. Hur ska de tänka kring det här? Vad är det viktigaste att göra nu? Det finns ju en stor nyfikenhet på de här olika typerna av AI-produkter. Men såklart också en berättigad vaksamhet, säger han. En annan kategori handlar om risker. Här dyker det upp frågor som vilka träningsdata som AI-modeller använt, hur resultatet av en AI-produkt kan användas och hur skyddade uppgifterna är hos användaren. Riskbedömningar är centrala i due diligence-processer inför företagstransaktioner. Malin Leffler konstaterar att olika AI-relaterade risker redan i dag ingår i en DD, men att de förmodligen kommer att få en allt större plats, åtminstone i vissa branscher. För advokater som arbetar med digitalisering är det förstås självklart att följa med och förstå utvecklingen av AI:n, i synnerhet kopplat till klienternas olika verksamheter. Här kan det vara nyttigt att själv tillägna sig och testa tekniken, påpekar Björn Johansson Heigis. – Tekniken utvecklas hela tiden. Då måste vi också utvecklas med klienterna, oavsett vilka system det gäller. AI kan vara nyttigt som en del i den här faktainsamlingen, säger han. Reglering på gång Den artificiella intelligensens utveckling framställs ibland som laglöst land. Och visst behövs det reglering, konstaterar advokaterna. Samtidigt är de juridiska frågor som uppstår utifrån teknikutvecklingen inte alltid nya, påpekar Mikael Satama Granberg. – Det är ju väldigt mycket en fråga om rättigheter, hur ADVOKATEN #4 2023