Advokaten 1
•PRAKTISK JURIDIK• › De var fyllda med en blandni
ng av smicker och mer uppfordrande uppmaningar till holländarens pliktkänsla mot världsschacket. För att öka chanserna gick Rogard återigen direkt till beslutsfattarna med en vädjan, i detta fall rektorn för skolan i Amsterdam där Euwe tjänstgjorde. Ofta brukade Rogard hävda att schacket skulle befinna sig utanför politiken. Men Rogard visste också att utnyttja alla argument för att vinna strider, och poängterade därmed den politiska sidan av frågan. Skolans rektor påmindes i skarpa ordalag om att ”Dr Euwe represents not only his country, but the whole of Western Europe”. Men det tricket lyckades inte. Euwe fick ingen ledighet, och kandidatturneringen kom helt att domineras av Sovjetspelare. 42 Advokaten som schackorganisatör Rogards ovan redovisade insatser 1950, året efter hans tillträde som president i världsschackförbundet, gav inte alltid önskat resultat trots rejäla ansträngningar. De fallen gör honom emellertid inte riktigt rättvisa, utan illustrerar snarare de oerhörda svårigheter som fanns i att vara president i världsschackförbundet och knyta ihop schacklivet under det kalla kriget. Att han lyckades över förväntan vittnar hans långa ordförandeperiod om, hela 21 år mellan 1949 och 1970, samt det faktum att världsschackförbundet lyckades hålla ihop och samtidigt växa rejält: från blott 16 deltagande nationer i schack-OS ” I Folke Rogards fall finns det gott om exempel på förmågor och erfarenheter han kunde nyttja från sin yrkesutövning och sin juristutbildning. 1950 till hela 60 lag i olympiaden i Siegen 1970. I Folke Rogards fall finns det gott om exempel på förmågor och erfarenheter han kunde nyttja från sin yrkesutövning och sin juristutbildning. Urvalet är förvisso för litet för att utgöra något slags representativitet, men det förtjänar ändå att nämnas att av världsschackförbundets fyra första presidenter var utöver Rogard också holländaren Alexander Rueb (1924–1949) och islänningen Friðrik Ólafsson (1978– 1982) utbildade jurister och verksamma som advokater. Vad som är helt uppenbart är att Rogards nätverk i hög grad, först genom utbildningen och sedermera yrkesrollen som Stockholmsadvokat i nästan ett halvsekel, bidrog till framgången. Genom sin yrkesutövning kunde Rogard kontinuerligt få flera yrkeskollegor att engagera sig med både tid och pengar i schacket. Ett exempel är advokatkollegan i Göteborg, Johan Ramberg, som Rogard också odlade en vänskap med och som därigenom fick bidra till Göteborgsschacket såväl organisatoriskt som finansiellt under 1940och 1950-talen. Ett annat exempel är Skåneadvokaten Wilhelm Penser som Rogard håvade in som stödmedlem till schackförbundet år 1961, och i kretsen av klienter som fick förmånen att stötta schacket återfinns bland andra Torsten Kreuger. Att vara schackordförande i Stockholm, Sverige och i världsschackförbundet var under 1940-, 1950- och 1960-talen inte precis något arvoderat uppdrag. Snarare förutsattes det att ordföranden bidrog från egen kassa till tävlingsverksamheten. Om man då inte är omåttligt rik och generös behövs en tillförsel av mecenater, vilket advokatyrket alltså kunde underlätta. Därutöver krävde presidentskapet upprepade myndighetskontakter där juristen Rogard behövde driva och kämpa för schackets intressen på olika arenor. Frågor, önskemål, vädjanden, ja till och med ultimatum, kunde behöva delges allt ifrån Stockholms poliskammare, för att ordna en landskamp i staden, till statschefer såsom Juan Perón, när det argentinska schackförbundet inte gick i land med att ordna schackolympiaden 1954. Men än viktigare var förmodligen de förmågor att förhandla och söka samförståndslösningar på svåra frågor mellan stridande parter som den tränade advokaten hade. Rogards roll som president i världsschackförbundet karaktäriserades av invecklade och komplexa förhandlingar mot bakgrund av det kalla kriget. Underhandlingar kunde pågå under månader mellan, exempelvis, USA och Sovjet där Rogard fungerade som medlare och gjorde sitt bästa i att vara opartisk och neutral. Källmaterialet antyder att båda sidorna misstänkte honom för att stå i maskopi med den andra sidan – men med den roll schackadvokaten Rogard hade var sådana misstankar förmodligen oundvikliga. henrik malm lindberg Docent i ekonomisk historia ADVOKATEN #4 2023