STT 1
18 STT Vecka 52 onsdag 27 december 2017 DEBATT &
INSÄNDARE REDAKTÖR: MARIA JOHANSSON · 0320-20 91 49 Skriv kort så ökar dina chanser till publicering. Texterna får vara högst 2 500 tecken, inklusive blanksteg. Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera texten. Du får skriva under signatur, men namn, adress och telefonnummer måste alltid bifogas. Insändare som riktar sig mot en namngiven person måste dock undertecknas med namn. Manusstopp söndagar kl 12.00, mejla texten till insandare@stthuset.com Från SD:s partidagar lyssnade jag på Åkesson och en annan inledare. Jag, som icke SD-röstande medborgare, fd heltidspolitiker och lärare, gick in i ett rum, stängde dörren och frågade mig: – Vad har jag ställt till med? Tilläggas kan att även helt vanliga människor diskuterade samhällsfrågor på partidagarna. Avfolkningsbygder SD-ledningen talar om ett utanförskap, som egentligen har sin grund i industrialismens centralisering och urbanisering. Från 1950-talet och framåt reste jag den så kallade Inlandsvägen från Kristinehamn norrut till Kiruna, dels som lärare i Kiruna, dels som forskare i lokala arkiv. Vägen gick förbi de värmländska bruken, som ännu var igång. Längre norrut var ännu skogsbolagen och kraftverksbyggena aktiva. Arkivarbetet medförde, att jag träffade präster, politiker och tjänstemän i inlandskommunerna från Härjedalen till Karesuando. Redan på 1970-talet började dessa oroa sig för nedläggningar och utflyttningar. En del invånarantal är nu halverade och äldrevården den stora arbetsgivaren. Man kan köra E 4 söderut. Mest drabbade ända ner till Bergslagen är orterna med sågverk, pappersbruk och gruvnäring. Man kan nu finna avfolkningsområden även i södra Sverige. Utanförskap Ingenstans i dessa områden far människor illa, men många känner sig inte vara med. Till dessa områden kommer de större städernas problemområden. Den ovan beskrivna processen går ofta långsamt. De som skulle kunna kämpa emot flyttar en efter en, med kvinnorna först. I områden/miljöer med starkt utanförskap finns inte kraften att kämpa uppåt. I Jag har mött deras barn och barnbarn i skolan, en tillgång och en mångfald. stället framträder en uråldrig grupp, som organiserar kamp neråt och mot något främmande. Tillgång och mångfalld Historiskt har människor från hela norra Europa kommit till Sverige. Människors flyttningar inom Norden har alltid förekommit. Under och efter andra världskriget kom minst ett par hundra tusen till Sverige från Norden, 1956 flera tiotals tusen från Ungern, många tusen från Grekland och Italien samt på 1990-talet från Balkan. De flesta gick in i industrin direkt, och jag och många andra ungdomar kunde utbilda oss. Jag har mött deras barn och barnbarn i skolan, en tillgång och en mångfald. Fel fokus Det är SD som driver medvetenheten om vår tids utanförskap men med fel fokus, att det är flyktingarnas fel. Nu står ”de gamla partierna”, inte enbart i Sverige utan även i de övriga västliga demokratierna, inför valet att bekämpa antingen utanförskapet som sådant eller de högerpopulistiska partierna. Jag föredrar att först bekämpa utanförskapet. ROLF SJÖLIN samhällsvetare För 52 år sedan satt Rosa Parks på en buss i Montgomery, Alabama på väg hem efter en lång dags arbete. En vit man stod plötsligt framför henne och sa till henne att flytta sig för att han skulle sitta där. Men nu var droppen nådd. Inte en gång till skulle hon tvingas resa sig endast för att hennes hudfärg råkade vara mörkare än någon annans. Hon blev senare dömd i domstol för hennes vägran att resa sig. Nobelfesten är över. Forskarna har fått sina priser och blivit firade. Vid den årligen återkommande festen i Stockholm hyllar vi vetenskapens framsteg och bedrifter. Vi verkar tycka att den är viktig, men när 15 000 forskare i en gemensam skrivelse går ut och varnar för konsekvenserna av vår livsstil, då blir det alldeles tyst. De talar om ett omfattande mänskligt lidande och katastrofal biologisk utarmning om vi inte snabbt drar ner på vår överdrivna konsumtion av ändliga resurser. Klimatförändringarna, det giftberoende industrijordbruket, plastens spridning i haven och i naturen är några av de processer som måste stoppas. För 25 år sedan, 1992, skrev 1 700 forskare på en liknande varning. Tyvärr har alla de processer de varnade för fortsatt att gå åt fel håll. Läget blir bara värre och värre och nu varnar 15 000 forskare i Union of Concerned Scientists för att tiden håller på att rinna ut. De uppmanar såväl privatpersoner som institutioner, media och forskare att snabbt trappa ANIKA AGEBJÖRN upp sina insatser för att hejda denna utveckling. Mänsklighetens existens står på spel, skriver de, och fortsätter: ”Vi måste erkänna, såväl i vårt dagliga liv som i våra styrande institutioner, att Jorden med allt dess liv är vårt enda hem”. Som en kriminell Vi betraktar henne med rätta som en förebild för hennes civilt olydiga handling. Men vi ska komma ihåg att det är med historiens ljus som vi idag ser henne som en hjälte. I 50-talets USA sågs hon av den vita befolkningen som en vanlig kriminell. Hon bröt ju mot lagen! Det är lätt att sätta likhetstecken mellan lag och moral. Men om historien lär oss något så är det att lagen förändras med samhällets utveckling. Lag och moral idag Med den insikten bör vi titta kritiskt på vad som är lagligt och olagligt i vårt land i vår tid. Rosa Parks var en afroamerikansk medborgarrättskämpe. Hon tilldelades Frihetsmedaljen 1996 och Amerikanska kongressens guldmedalj 1999. Källa Wikipedia.org Idag är det lagligt i Sverige att exportera vapen till diktaturer, att ta upp olja och kol som genom klimatkrisen hotar hela mänskligheten och att hålla djur inlåsta under hela deras liv under hemska förhållanden och sedan döda dem. Kommer du att vara vår tids Rosa Parks och fredligt utmana våra bristfälliga lagar så att vi kan skapa en bättre värld? MARTIN SMEDJEBACK Veckans ros vill vi ge till Kindsvakt för ett otroligt gott och uppskattat samarbete med er. Nattpatrullen En stor bukett amaryllisar till Ann Sofie och STT för all hjälp med Tranängskolans skrivartävling 2017. Maria En hel julgran med glittrande pynt till Ali på Tranemo Bil för fina priser till Tranängskolans skrivartävling. Maria Rosor till Ellinor och Mikaela på Johansson & Ljunggren. U.E Rosor till Fia Brandt, Kim Staaf och Ami Svensson. U.E Melodikrysset i P4 123 4 5 LÖRDAG 30 DECEMBER, KL 10.03 I P4. 67 8 910 11 12 13 14 15 12 15 13 14 Lösningen ska vara inne senast onsdag i nästkommande vecka. Skriv ditt namn och adress på raderna nedan, klipp ut och skicka till: Melodikrysset, Sveriges Radio P4, 109 12 Stockholm. 5 Melodikrysset i P4 12 3 4 LÖRDAG 6 JANUARI, KL 10.03 I P4. Lösningen ska vara inne senast onsdag i nästkommande vecka. Skriv ditt namn och adress på raderna nedan, klipp ut och skicka till: Melodikrysset, Sveriges Radio P4, 109 12 Stockholm. 678 9 10 11 www.stthuset.com www.stthuset.com