Byggaren 1
STENS JURIDISKA KRÖNIKA Riksbyggare eller Riskbyg
gare M ånga stora byggföretag är helt beroende av sina lokala underentreprenörer. Ett stort byggbolag berättade för mig att de hade över två tusen pågående byggprojekt runt om i landet, men hade i stort sett inte fl er anställda än antalet byggprojekt. Hur går det ihop? Jo, de beställer stora mängder byggarbetskraft på den lokala orten byggprojektet fi nns. Sedan vi gick med i EU har det också blivit helt legalt att köpa byggarbetskraft från underentreprenörer i Polen, Estland, Lettland, Rumänien och andra EU länder där löneersättningen är helt annan än den vi har i Sverige. På vissa byggarbetsplatser är svenskan rena undantaget. Jag vet inte om det är det som spökar men just nu under innevarande år fyller vi våra tingsrätter med tvistemål mellan de stora byggföretagen och de svenska underentreprenörerna. Betalningarna är segdragna och diskussionerna långa och vissa håll har det piskats upp en stämning, som inte alls är bra för branschen. Det ser inte alls likadant ut med EU underentreprenörerna där tvistemålen är betydligt färre. Det man tvistar om är leveranstider, priset och debiteringarna. Ett exempel som jag har från min egen verksamhet, gäller en underentreprenör som förmodligen inte räknade ordentligt på tiderna, vilket beställaren naturligtvis gjort. Den beräknade tiden för arbetet var alldeles för knapp och underentreprenören blev något eft er redan från början. Men hans del av totalentreprenaden var inte särskilt beroende av resten för att färdigställa hela entreprenaden. Alltså ingen ”råtta- på- repet” eff ekt. Det påtalades vid ett par byggmöten och man forcerade arbetet men det gick inte ta in på tiden, bara ”hänga med”. När viktiga delar av entreprenaden var klar och de skulle fortsätta, kom beskedet ”vi häver resten av er entreprenad, ni kan gå hem”. Grunden för hävningen var den angivna förseningen som man så i slutet på entreprenaden inte hade en möjlighet att backa. Tiden hade ju redan gått. Byggföretaget höll inne med betalningen av samtliga fakturor. Underentreprenören behövde pengarna för att betala sina mannar som han köpt in för att forcera arbetet. Några diskussioner gav man sig inte in i. De tyckte inte heller att underentreprenören skulle stämma dem. Då skulle de i så all få skadeståndskrav på sig av sällan skådat slag. När man skall presentera skadeståndskravet är vanligtvis kreativiteten på högsta nivå. Avtalet de skrivit mellan sig var ABT-u 07. Den som inte är bevandrad i juridik och bara tar en titt på ABT avtalet som är en utgåva i form av en gul bok på när nog 40 A 4 sidor till köparens fördel, tar inte en process utan vidare. Det fi nns ett helt kapitel 4 som talar om hur man skall förhålla sig till förseningar på underentreprenaden. Om det skulle behövas vid en rättegång har dessa byggbolag oft a avtal med advokatbyråer som Vinges, Foyen eller andra ryktbara stora advokatbyråer, som är ytterst pålästa om entreprenadrätten. 28 Även om dessa advokater kostar har det hittills visat sig vara en ren nettovinst att anlita dem då de drivit ärenden till dom eller förlikning i domstol. Den lokala byggarens chanser är därför mycket begränsade. Vad blir då kontentan av detta? Ja, den underentreprenör som berättade sin historia för mig är nu mycket upprörd och bekymrad. Det var första och sista gången det drabbade honom. Men byggbolaget totalentreprenören kör sin vana trogen. De fi ck en underentreprenad, där fem personer hade arbetat i fl era veckor, visserligen försenat men helt gratis. Det förefaller mig som om de är medvetna om förseningar kommer att ske om underentreprenören ”köper” totalentreprenörens kalkyler när avtalet skrivs. Vem är då personen bakom beslutet om hävningen, den som kommunicerar detta till underentreprenören? Jo, den enda eller en av de få som är anställda, nämligen den byggledaren som är utsedd att få ihop ekonomin på bygget. Samtidigt läser man i DI att företagets anmälningar hos Kronofogden hopar sig. Kan det möjligen fi nnas ett samband? STEN FOLKESSON Aff ärsjurist för bygg- & bygghandel. ” ...just nu under innevarande år fyller vi våra tingsrätter med tvistemål mellan de stora byggföretagen och de svenska underentreprenörerna.” När vi gick med i EU fi ck svenska riksbyggare stark kritik utifrån övriga Europa om hur dåligt de höll betalningstiderna för underentreprenörerna. Kritiken var så stark att om man inte bättrade sig så skulle man kunna diskvalifi cera sig för att lägga anbud enligt Lagen om off entlig upphandling (LOU). Jag har inte tillräckligt kännedom om hur det verkligen förhåller sig men, i min egen lilla värld känner jag en stark trend. Är detta något som ökar och är ett problem för svenska underentreprenörer, är det väl frågan om inte samma skulle kunna gälla igen. BYGGAREN8 2020