Slutrapport Projekt Lugna rummet 1
Projekt Lugna rummet 2011–2014 sig samt att vi äv
en fått in fler täcken att låna till avdelningen från arbetsterapin. Ett fåtal patienter har ”kopierat” vissa delar från LR och har inrett sitt hem med en avslappningshörna, musik och doft”. Mindre goda minnen: Vid något tillfälle har högtalarens batterier inte varit laddade och patienten har fått suttit i rummet utan musik vilket även det fungerade, men ändå. En patient hade suttit och lyssnat på harpamusik när musikfilen var felinställd, vilket patienten avskydde men satt snällt kvar i rummet ändå (han skrattade åt det efteråt). Vid två eller tre tillfällen har patienter fått avbryta och rusat ut ur rummet då ångesten varit för påfrestande. Viktigt att komma ihåg att LR fungerar bra innan ångesten är för stark. Någon patient har känt sig instängd och nästan fått panik i rummet. Upplevt rummet som trångt. Enhet Syd heldygnsvård, Barn- och ungdomspsykiatri När vi blev tilldelade projektet var vår första känsla ”åh, vad spännande och roligt”, dels för att det var något nytt men också för att det kändes seriöst. Vi blev väldigt ivriga och ville sätta igång på en gång. Vi hade ett rum som var ledigt och tilltänkt till Lugna rummet. Färg och tapet var på gång i det rummet men helt plötsligt inser vi hade möjlighet att använda ett annat rum som var större. Rummet vi hade valt först var med utsikt mot vattnet vilket var synd att mista. Tanken var ju dock att vi skulle ha ett rum med annan stimuli. Valet av nytt rum togs emot positivt av alla i personalgruppen så vi satte igång och planera inredningen igen. Vi hade regelbundna träffar och bloggade med övriga projektmedlemmar vilket var toppen. Tillsammans pratade vi om våra farhågor, gav varandra tips samt uppmuntrade varandra under dessa träffar som gav oss positiv energi. Inredningen av rummet började. Kollegorna var nyfikna och stöttade oss under inrednings och planeringsprocessen. Samtidigt som inredningsfasen skedde jobbade vi parallellt med att utveckla de lokala delarna av personalpärmen. Fram till nu hade vi egentligen inte sett till att få avsatt tid för att bara arbeta med Lugna rummet. Dels för att det varit hög arbetsbelastning men också för att närmaste chefen haft svårt att tillmötesgå våra önskemål om egen tid. Nu började vi känna av stressen och pressen eftersom vi skulle planera utbildningstillfällen för hela personalgruppen samt färdigställa rummet. Efter flera samtal med närmaste chefen samt enhetschefen blev det så beslutat att vi fick den tid vi behövde för att utbilda kollegorna samt starta igång projektet. Vi började sätta ihop grupper samt tider för utbildningstillfällen. Vi lämnade tiderna till cheferna som hjälpte oss att maila ut till alla samt påtala att utbildningen var obligatorisk. Första utbildningstillfället var vi väldigt nervösa eftersom en del i personalgruppen kunde ha en delvis negativ inställning till nya saker. Det visade sig att vi inte alls hade behövt vara nervösa eftersom vi möttes av mycket positiva reaktioner från kollegorna. Kollegorna ställde nyfikna frågor och kom med bra förslag och idéer som vi tog till oss. Sedan flöt utbildningstillfällena bara på. Dessutom fanns det ett stort intresse på den andra heldygnsavdelningen som även de ville bli utbildade, vilket vi stolt gjorde. Våra erfarenheter från projektet efter ett år är att det är viktigt att vara tydlig i kommunikationen samt att man behöver ha sina chefer och kollegors mandat vid en sådan här stor satsning. Framför allt att försöka vara positiv och hjälpa varandra när svackorna kommer. Nu när vi haft projektet igång ett tag så har det bara varit positiva reaktioner från barn och ungdomar men även från kollegorna som rent konkret känner att de kan hjälpa patienterna att komma till ro och få en stunds vila när de har det som svårast. De flesta som använt rummet har valt att lavendeldoft, kedjetäcke, hunden (tyghund med taktil tyngdmaterialstoppning), musik, vara ensamma i rummet och belysningen har de oftast valt på den lägsta nivån. Barnen och ungdomarna gör härliga kommentarer om sin vistelse i rummet. De tycker det är ett bra sätt för att lugna ner sig när man är uppe i varv, det hjälper när det är svårt att sova och det kan göra en samlad. Någon beskriver hur mycket man tycker om att se på skogstapeten, hur den ger en lockande känsla eller hur den kan se ut att röra sig på ett ”häftigt” sätt. 30 30