Slutrapport Projekt Lugna rummet 1
Projekt Lugna rummet 2011–2014 | SLutraPPort erfa
renheter av att arbeta med rummet besvarades personalenkäten anonymt vilket gjort att vi inte kunnat göra någon bortfallsanalys. Med tanke på de metoder vi använt i rapporten är det viktigt att framhålla att resultaten i sig inte bevisar något om sinnesstimulerande avslappningsrum. Istället är rapportens styrka att den redovisar många olika iakttagelser. De mönster som iakttagelserna bildar kan från ett vetenskapligt perspektiv användas till att generera hypoteser som kan prövas med systematiska metoder under mer kontrollerade former. En intressant fråga är den om Lugna rummets verkningsmekanismer. Vad är det som ger den positiva effekt på välbefinnande som många patienter har beskrivit? Är det till exempel: • Att hjärnan får aktivt lugnande sinnesstimuli från syn-, hörsel-, känsel- och doftintryck? • Att få vara ifred på en kanske stökig avdelning? • Att få bestämma själv? • Att det är något nytt och annorlunda? • Att personalen är positiv? Om faktorer liknande de fyra sistnämnda är viktigast så skulle samma effekter kanske kunna uppnås i ett mer traditionellt stimulifattigt rum. En vilfåtölj och vita väggar men med i övrigt samma förutsättningar som Lugna rummet, såsom att det är öppet dygnet runt, att patienten kan välja när och hur länge han eller hon vill använda rummet och så vidare. Detta är exempel på något som borde prövas i framtida forskning om sinnesstimulerande avslappningsrum. En annan fråga som ibland kommit upp är om alla patientrum borde vara utformade som Lugna rummet. Utifrån det vi vet idag är det troligtvis inte att rekommendera, framför allt eftersom inte alla patienter uppskattar Lugna rummet och att det därmed behöver vara ett frivilligt val. Det kan också vara en fördel att Lugna rummet presen terats för patienter och personal som ett behandlingsrum för känslomässig egenvård, dvs. ett särskilt rum med ett särskilt syfte. Det är också intressant att notera att de sinnesstimulerande rum som beskrivs i artiklar och rapporter från andra länder har lite olika utformningar och innehåll samtidigt som alla rapporterar övervägande positiva effekter. Skulle till exempel Lugna rummet förbättras ytterligare genom att, som i vissa studier, inkludera ett större aktiveringsutbud med till exempel hylla med pyssel och spel, möjlig heter att titta film eller bildspel, snoezelenprodukter, sessioner med yoga eller mindfulness, möjlighet för flera patienter att vara i rummet samtidigt eller ett krav på att alltid ha personal i rummet? Även om många frågor kvarstår så ser framtiden lovande ut för sinnesstimulerande avslappningsrum i den psykiatriska heldygnsvården. Intresset för projekt Lugna rummet har varit stort och i Stockholms psykiatri går vi vidare med möjligheter för fler enheter att starta upp. Liknande initiativ har tagits inom andra landsting och vi ser fram emot att tillsammans utveckla detta kunskapsområde vidare. 49 49