Slutrapport Projekt Lugna rummet 1
Projekt Lugna rummet 2011–2014 | SLutraPPort Från
varon av vetenskaplig systematisk utvärdering gör det inte möjligt att dra några generaliserbara slutsatser om effekterna av sinnesstimulerande rum. Med något undantag har publicerade studier en enkel deskriptiv, hypotesgenererande design som omfattar data från enstaka avdelningar. Resultaten pekar generellt mot att sinnesstimulerande rum kan minska stress och aggressivitet hos patienter och bidra till ökat välbefinnande och minskad förekomst av tvångsåtgärder. Effekter av sinnesstimulerande rum är komplexa och anses bero på en kombination av fysiologiska men framför allt psykologiska mekanismer. När det gäller doftsinnet har det visats att doftstimuli kan ge en lugnande effekt på både fysiologisk och emotionell nivå och därmed även påverka beteenden. Dessa har varit baserade på i första hand associativ inlärning, upplevelse av perception och förväntan snarare än på doftens biokemiska och eventuella farmakologiska egenskaper. I andra studier har taktil stimulans i form av tyngdtäcken visat signifikant positiv påverkan på patienters upplevda välbefinnande, på sömn samt på ångest och fysiologiska stressreaktioner. Tyngdtäckenas oregelbundna textur och tryck mot kroppen i kombination med en vanligt förekommande association till att täckena bidrar till en känsla av att ”hållas om” på ett tryggt och säkert sätt anses bidra till den positiva effekten. Stressreduktion har också påvisats i fysiologiska experiment med specifik stimulans av hörseln. I en studie utsattes testpersoner först för stress för att sedan exponeras för antingen ljud från naturen, såsom ljudet av hav eller fågelsång, eller för typiska storstadsljud på samma volym. Ljuden från naturen visade sig minska stressnivåer i signifikant högre grad. På ett liknande sätt har studier visat att musik kan påverka komplexa neurobiologiska processer som är relaterade till kognition, känslomässig balans och aktivitet i autonoma nervsystemet. Särskilt mjuk, långsam och instrumentell musik har visat sig kunna påverka och stabilisera blodtryck, andningsfrekvens och sympatisk nervaktivitet. Det finns också litteratur som har visat ett samband mellan visuell exponering för natur och positiva effekter på stress och välbefinnande. Den positiva påverkan kan ha samband med att många människor associerar naturen till fysisk, psykologisk och social återhämtning, till ett estetisk värde, men också möjligtvis att människan ur ett historiskt evolutionsperspektiv har en djup och grundläggande relation till naturen. Ur ett implementeringsperspektiv har det visats att attityder och inställning hos avdelningspersonalen spelar stor roll för hur ett nyinstallerat sinnesstimulerande rum kommer att fungera. I studier framkommer det att även om personal ofta har en allmänt positiv inställning till att det installeras ett sinnesstimulerande rum i verksamheten, så kan det inledningsvis finnas mycket oro kring hur patientsäkerheten ska säkerställas, att man inte fått tillräcklig undervisning och träning i hur rummen ska användas och att det inte kommer finnas tillräckligt med personal för att sköta rummen. Personal har i implementeringsstudier beskrivit att det är viktigt att det finns tid avsatt för att sätta sig in i både konceptet som sådant och i det praktiska arbetet med sinnesstimulerande rum. Det har också visat sig att personalens initiala oro och ibland motstånd kan bottna i en osäkerhet och ovana vid att lämna mycket kontroll till patienten på det sätt som vanligtvis sker i sinnesstimulerande rum. Samtidigt har studier inom äldrevården visat att införande av denna typ av rum ledde till att personalen ägnade mer tid åt patienterna och att personalens eget välbefinnande ökade. 99