Årsredovisning 2012 1
noter För Koncernredovisning 2.3.13 händelser eft
er balansdagen mässiga koncernbidragsmöjligheter inte finns. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillHändelser efter balansdagen, och som bekräftar de villkor som gällde vid balansdagen, beaktas vid värdering av tillgångar och skulder. Se Förvaltningsberättelsen för betydande händelser efter balansdagen. not 2.4 betydelseFulla redovisningsbedömningar, uppsKat tningar och antaganden När styrelsen och verkställande direktören upprättar finansiella rapporter i enlighet med tillämpade redovisningsprinciper måste vissa uppskattningar och antaganden göras som påverkar redovisade värdet av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. De områden där uppskattningar och antaganden är av stor betydelse för koncernen och som kan komma att påverka resultat- och balansräkning om de ändras beskrivs nedan: 2.4.1 värdering förvaltningsfastigheter Vid värdering av förvaltningsfastigheter kan bedömningar och antaganden påverka koncernens resultat och finansiella ställning. Värderingen kräver bedömning av och antaganden om det framtida kassaflödet samt fastställelse av diskonteringsfaktor (avkastningskrav). För att avspegla den osäkerhet som finns i gjorda antaganden och bedömningar anges vid fastighetsvärdering vanligtvis ett osäkerhetsintervall om +/– 5–10 procent. Information om detta samt de antaganden och bedömningar som har gjorts framgår av not 9. 2.4.2 Finansiella tillgångars verkliga värden I de fall där finansiella tillgångar och skulder saknar noterade marknadsvärden används istället olika värderingsmetoder, som exempelvis diskonterat kassaflöde eller Black & Scholesmodellen. De huvudsakliga antagandena omfattar framtida kassaflöden, kreditrisker och volatilitet. 2.4.3 uppskjutna skatter Med beaktande av redovisningsreglerna redovisas uppskjuten skatt nominellt utan diskontering. Riksdagen beslutade i december 2012 att sänka bolagsskattesatsen i Sverige till 22 procent. Aktuell skatt för räkenskapsåret 2012 ska beräknas med 26,3 procent, men för de fall uppskjuten skatt bedöms påverka framtida skattetaxering är skattesatsen 22 procent. Den verkliga skatten är betydligt lägre på grund av dels möjligheten att sälja fastigheter på ett skatteeffektivt sätt, dels på tidsfaktorn. På grund av möjligheten att göra skattemässiga avskrivningar och avdrag för vissa ombyggnationer av fastigheter samt utnyttja underskottsavdrag uppstår i princip ingen skattekostnad. Betald skatt uppkommer dock i ett fåtal dotterbolag för vilka skattenad som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder som är tillgångsförvärv och som vid tidpunkten för transaktionen varken påverkar redovisat resultat eller skattemässiga resultat. Uppskjutna skatteskulder som uppkommer efter förvärvstidpunkt redovisas till gällande skattesats. Uppskjutna skattefordringar som uppkommer efter förvärvstidpunkt redovisas till den utsträckning de bedöms kan komma att utnyttjas. 2.4.4 hantering av osäkra fordringar Hyresfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till det förväntade realiserbara värdet. En uppskattning för osäkra hyresfordringar som grundas på en objektiv utvärdering av alla utestående belopp görs vid varje bokslut. Förluster hänförliga till osäkra hyresfordringar redovisas i Rapporten över totalresultatet, se vidare not 14. 2.4.5 bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper När företagsledningen tillämpar koncernens redovisningsprinciper görs olika bedömningar, förutom sådana som innefattar uppskattningar, som kan ge en betydande inverkan på de belopp som koncernen redovisar i de finansiella rapporterna. 2.4.6 Klassificering av förvärv En bedömning måste göras huruvida det rör sig om ett rörelseförvärv eller tillgångsförvärv. En rörelse består av resurser och processer som kan resultera i produktion. Vid förvärv av bolag görs en bedömning av hur redovisning av förvärvet ska ske baserat på bland annat följande kriterier: förekomsten av anställda, bolagets tillgångar och komplexiteten i interna processer. Vidare beaktas antalet verksamheter och förekomsten av avtal med olika grader av komplexitet. Hög förekomst av dessa kriterier innebär att förvärvet klassificeras som ett rörelseförvärv och låg förekomst som ett tillgångsförvärv. Willhems bedömning har för samtliga genomförda förvärv under perioden inneburit att transaktionerna har klassificerats som tillgångsförvärv. När förvärv av dotterbolag innebär förvärv av tillgångar som inte utgör rörelse fördelas anskaffningskostnaden på de enskilda tillgångarna och skulderna baserat på deras relativa verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Om istället bedömningen skulle ha resulterat i klassificering som rörelseförvärv, skulle detta ha medfört att det initialt redovisade fastighetsvärdet skulle varit högre liksom uppskjuten skatteskuld och sannolikt också goodwill. 52 willhem årsredovisning 2012