Läs- och litteraturfrämjande, Bidrag och utvecklin
g 1
UTVECKLINGSOMRÅDEN Kulturrådets kommande insatser
för att öka läsningen hos barn och vuxna har under 2014 formulerats i ett handlingsprogram för läsfrämjande, på uppdrag av regeringen. I samverkan med andra aktörer i samhället ska Kulturrådet utifrån ett nationellt perspektiv initiera, samordna och följa upp läsfrämjande verksamhet utanför skolan. Handlingsprogrammet omfattar bland annat höjt stöd till litteraturutgivning på de nationella minoritetsspråken, ökat fokus på de yngsta barnen och vuxna som inte läser och stöd till folkbiblioteken för att arbeta läsfrämjande. I bidragsgivningen till läs- och litteraturfrämjande projekt har Kulturrådet historiskt sett arbetat med att stödja projekt som är betydelsefulla utifrån en nationell, lokal och/eller regional horisont. En grundprincip är att stödet ska få en god spridning över landet, det framgår redan av den förordning som styr Kulturrådets bidragsgivning inom läs- och litteraturområdet (2010:1058). Men hur ser behoven av insatser ut runt om i landet, hur skiljer de sig och vad bör satsas på? Vilka projekt har störst möjlighet att nå en bred krets av deltagare och en engagerad publik? Var saknas det helt initiativtagare till projekt och vilket är det bästa sättet att främja initiativ på en viss bestämd plats? Kulturrådet har med bakgrund i bidragsgivning, aktuella tendenser och forskning identifierat en serie angelägna generella utvecklingsområden inom läsoch litteraturfrämjande som redovisas nedan. Generella utvecklingsområden Litteraturens demokratipolitiska potential Som framgår av de nationella kulturpolitiska målen, som beslutades av riksdagen 2009, ska kulturen vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Ett bärande grundelement i de kulturpolitiska målen är kulturen som demokratibärare – den ska vara fri från yttre påverkan när den utövas men ska även representera sitt frihetsvärde – och de kulturella uttrycken i landet ska sammantaget framstå som ett tydligt exempel på hur demokratipolitiken omsätts. Även specifikt litteraturpolitiska mål har fastställts av regeringen, vilket ska ses som en konsekvens av den demokratipolitiska potential som litteraturen besitter – alla i Sverige ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Som tidigare har framhållits är litteraturen som konstform ett kraftfullt redskap som öppnar upp för reflektion, diskussion och utveckling av demokratibegreppet i sig, vilket har bäring på de läs- och litteraturfrämjande projekten som bedrivs, oavsett dess specifika syfte och mål. I många av dessa projekt finns inneboende möjligheter att realisera litteraturens demokratipolitiska potential även om det inte är en uttalad ambition. Jämställdhet, mångfald, tillgänglighet – horisontella perspektiv En förutsättning för ett öppet kulturliv är att såväl kulturutövare som övriga med inflytande över kulturlivet tar ett ansvar för kulturens tillgängliggörande – kulturen ska vara tillgänglig för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning eller funktionsförmåga. Kulturrådet ska som statlig myndighet stödja, samordna och driva på frågor om de horisontella perspektiven. Det är myndighetens övertygelse att ett kulturliv präglat av jämställdhet, mångfald och interkulturell utveckling bidrar till ökad kvalitet och tillgänglighet. Det är inte ovanligt att dessa frågor utgör en representativ välformulerad värdegrund i policydokument som kan visas upp vid behov, men saknar reell integrering i kärnverksamheten. Men ord måste omsättas i handling för att positiv förändring ska kunna åstadkommas. För att uppnå en positiv utveckling inom dessa områden förutsätts att samtliga parter som ingår i kulturlivet deltar aktivt i arbetet med frågorna som berörs – i form av kontinuerlig eftertanke, handling, analys och inte minst självreflektion. Dessa horisontella frågor är ständiga utvecklingsområden för samtliga inblandade parter. Nationella minoriteters litteratur Kulturrådet fördelar medel till nationella minoriteters kulturverksamhet i form av särskilda stöd till löpande verksamhet och projekt som är av nationellt kulturpolitiskt intresse. Med nationella minoriteter avses judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. För att särskilt stimulera ökad utgivning av litteratur på de nationella minoritetsspråken har Kulturrådet, i enlighet med handlingsprogrammet för läsfrämjande, ökat tilldelningen av projektstöd för planerad litteraturutgivning med 100 procent 2015. I dagsläget finns förhållandevis få professionella utgivare av nationella minoriteters litteratur, och målet med bidragsgivningen är att få in fler ansökningar och höja kvaliteten på utgivningen. Vid 13