Läs- och litteraturfrämjande, Bidrag och utvecklin
g 1
BEDÖMNINGSKRITERIER OCH EKONOMI Ändamålet med stö
d till litteratur och läsfrämjande är enligt litteraturförordningen (2010:1058) att främja spridning och läsning av litteratur. En utgångspunkt i bidragsgivningen är projekt som bidrar till att allt fler, i alla åldrar, tar del av litteratur och lockas till läsning. Generellt sett har Kulturrådet i bidragsgivningen eftersträvat en bred geografisk och innehållsmässig spridning. En anpassning av bidragnivåerna sker efter hur mycket projektmedel som finns att fördela. Vem kan söka och för vad? Bidrag kan sökas av juridiska personer som anordnar läsfrämjande insatser och/eller litterära evenemang riktade till allmänheten. Till exempel kommuner, bibliotek, bokhandel, ideella föreningar och andra sammanslutningar med organisationsnummer och verksamhet i Sverige. Sökanden kan ej vara en enskild person. Bidrag kan sökas för olika kostnader i samband med projektets genomförande såsom: lönekostnader, arvoden, resor, marknadsföring et cetera. Bidragsmedel ges däremot inte till interna personalarrangemang, fortbildningsinsatser eller läsfrämjande insatser i skolan. Inte heller fördelas stöd till medieinköp, förstudier eller ordinarie verksamhet inom exempelvis biblioteksområdet. Läs mer om förstudier i avsnittet ”Fleråriga projekt samt projektplanering i stort”. Utgångspunkter för bedömning, stöd till läs- och litteraturfrämjande insatser Kulturrådet prioriterar långsiktiga projekt som genom samverkan mellan olika aktörer och hög delaktighetsgrad hos målgrupperna realiserar grundambitionen i det läsfrämjande arbetet som anges ovan. Myndigheten ser positivt på projekt som integrerar olika medieformer. Tre teman bland ansökningarna har varit särskilt framträdande på senare år: projekt som levandegör och väcker intresse för litteraturen, projekt som berör mångspråkighet och projekt som vänder sig till ungdomar på fritiden. Mer information om beviljade projekt finns under redovisningsavsnittet samt i bilaga. I fördelningar av bidrag till verksamheter och projekt där publika litteraturevenemang ingår är en förutsättning för stöd att arrangemanget vänder sig till allmänheten samt att professionella författare och/eller berättare medverkar. Centralt är även att projektets kvalitets- och ambitionsnivå bedöms som hög samt att det planerade evenemanget kan anses vara angeläget för en bred publik. 18 Vidare prioriteras insatser som bidrar till en ökad kulturell mångfald och interkulturella utbyten. Nedan beskrivs tre nyckelbegrepp som används vid bedömning, framför allt gällande projekt där tyngdpunkten ligger på att genomföra läsfrämjande insatser. 1. Samverkan En utgångspunkt i projektet bör vara att det planeras och genomförs i samverkan med för sammanhanget relevanta parter som kan vidga projektgruppens kompetensbas och nätverk; mellan olika professioner, institutioner, organisationer, mellan barn och vuxna. 2. Delaktighet Det är viktigt att målgruppernas roll är tydligt definierad – hur kan de vara delaktiga i projektet och på vilket sätt? I vilken grad målgrupperna kan vara aktiva varierar beroende på satsningens karaktär, mål och syfte. 3. Kunskapsbas Kulturrådet värnar om att kunskap om läs- och litteraturfrämjande metoder tillgängliggörs, används och sprids. Projektet kan med fördel vara förankrat i aktuell forskning eller på annat sätt vila på beprövad erfarenhet. Dessutom är det angeläget att projektverksamheten utförligt dokumenteras och utvärderas. Hur projektet dokumenteras ska framgå i den sökandes projektplan och budget. Fleråriga projekt samt projektplanering i stort Ett grundläggande skäl till att stödja fleråriga projekt är att ambitiösa satsningar som vill bidra till förändring och förbättring ofta tar tid att genomföra. 60 procent av de renodlat läsfrämjande projekten har varit fleråriga, visar uppföljningen av läsfrämjandestödet över 2012 års redovisade bidrag. I sammanhanget bör nämnas att Kulturrådet har en restriktiv hållning till förstudier inom bidragsformen. Kulturrådet förutsätter att ett förarbete med riskanalys, effektuppskattning och andra nödvändiga faktorer har bedrivits innan medel söks för att genomföra en satsning. I den meningen bör förstudien vara ett fundament i projektplaneringen. Inom främjandeområdet prioriteras konkreta insatser i bidragsgivningen, och effekterna av en förstudie kan sällan beräknas fullt ut. Barn och unga, läs- och litteraturfrämjande Barn och unga är en viktig målgrupp för de läs- och litteraturfrämjande projekten som beviljas stöd av Kulturrådet.