Läs- och litteraturfrämjande, Bidrag och utvecklin
g 1
Utöver Kulturrådet och regionerna finns få offent
liga aktörer som bidrar med medel till läs- och litteraturfrämjande insatser, vilket statistiken över Kulturrådets finansieringsdel av stödformerna är ett tydligt exempel på. När det gäller arrangörer av litterära evenemang uppgick biljettintäkter/föreställningsintäkter till 14 procent av de totala intäkterna bland stöd som redovisats 2011– 2014. Intäkter i övrigt utgörs bland annat av internationella bidrag, sponsringsintäkter, stipendier. Värt att notera är att inga läsfrämjande projekt under perioden 2011–2014 redovisat beviljade EU-medel, medan EU-medel utgjorde 2 procent av de sammantagna intäkterna för de litterära evenemangen. Potentialen att genomföra EU-projekt inom läs- och litteraturfrämjandeområdet kan dock bedömas som god, då internationella samarbeten, kunskapsutbyten, konferenser och fortbildningsinsatser som rör området med regelbundenhet genomförs runt om i Europa. Att forma och utveckla de långtgående samarbeten som EU-projekt förutsätter, och att därefter arbeta multilateralt med projekt, kräver emellertid omfattande arbetsinsatser. Den enskilt största kostnaden inom läs- och litteraturfrämjande utgörs av personal- och arvodeskostnader. Bland renodlat läsfrämjande projekt upptar personal- och arvodeskostnader 55 procent av de totala kostnaderna för projekten under 2011–2014, vilket innebär 42,7 miljoner totalt. För renodlade litterära evenemang uppgår motsvarande procentandel för personal- och arvodeskostnader till 57 procent, vilket utgör 36,3 miljoner. Att medelvärdet är så pass högt kan ses som en konsekvens av att det är kostsamt att driva utvecklingsprojekt inom läs- och litteraturfrämjandeområdet, som tidigare framhållits under rubriken ”Projekt, ordinarie verksamhet och resurssättning”. Ordinarie personalresurser räcker ofta inte till. Övriga verksamhetskostnader för att arrangera litterära evenemang, som Kulturrådet beviljat medel till inom stödformen, är: resor och logi, marknadsföring/IT, administration och lokalkostnader. Andelen sponsrade läs- och litteraturfrämjande insatser är låg, 1 procent av totala intäkter för läsfrämjande insatser och 3 procent för de litterära evenemangen (se tabeller i bilaga 2–3), med reservation för att sponsringsinsatser kan ha redovisats under ”övriga intäkter” – gränsen för vad som ska bedömas som sponsring eller bidrag är inte alltid självklar. Det står dock klart att det finns ett intresse för läs- och litteraturfrämjande inom näringslivet, vilket visas exempelvis genom Berättarministeriet, ett nätverk av skrivarverkstäder för barn och unga, som har flera mecenater inom näringslivet. Andra exempel är den tidigare nämnda festivalen Littfest i Umeå, som bland annat har samarbete med ett lokalt bostadsbolag samt Forum för poesi och prosa i Västra Götaland som sponsrats av penntillverkaren Ballograf. Organisationsformer, stödmottagare, läs- och litteraturfrämjande insatser 40 procent av mottagarna av stöd till renodlat läsfrämjande verksamhet är landstingskommunal verksamhet. I intäktstabellen för läsfrämjande (se tabell 9, i bilaga 2) kan den kommunala medfinansieringen framstå som låg, 9 procent. Det ska dock ställas i relation till att den egna insatsen uppgår till hela 17 procent av totala intäkter för läsfrämjande (se tabell 9, i bilaga 2), vilket beror på den höga andelen kommunala verksamheter bland bidragsmottagarna. Det stora flertalet bland dessa bidragstagare är de kommunala folkbiblioteken. På regional nivå är det läns- och regionbiblioteken som är bidragsmottagare. Bland övriga stödmottagare märks ideella föreningar och organisationer samt studieförbund. De mest kostnadskrävande läsfrämjandeprojekten drivs av läns- och regionbiblioteken, där ambitionen ofta är att aktivera kommunerna genom att bidra till att nya metoder och arbetssätt för läsoch litteraturfrämjande verksamhet sprids. När det gäller renodlad publik litterär arrangemangsverksamhet är det i huvudsak föreningar och organisationer som sökt och mottagit Kulturrådets stöd, medan region/regionbibliotek och kommuner stått bakom en mindre del av ansökningarna. När det gäller kommun/ region har det i flera fall rört sig om olika typer av litteraturfestivaler som bidragit till att profilera kommunens/ regionens engagemang för litteraturen. Ekonomi samt bedömningsgrunder inom inköpsstödet för bibliotek Inköpsstödet för folk- och skolbibliotek är inget projektstöd, utan ett bidrag som är direkt riktat till bibliotekens ordinarie verksamhet. Stödet syftar till att främja och utveckla samarbetet mellan folk- och skolbiblioteken, och därför ska ansökan omfatta en plan för hur kommunen arbetar med att stimulera barns och ungas läsning i samverkan mellan bibliotek, skola och förskola. Ofta bifogar sökande kommun en separat läsfrämjandeplan, men blanketten innehåller även en serie frågor där läsfrämjandearbetet kortfattat ska beskrivas inom respektive verksamhetsområde. Inför ansökningsomgången 2015 måste kommunerna enligt lag ha en aktuell och giltig biblioteksplan. Saknas en plan ska fullmäktigebeslut om att en sådan kommer att tas fram lämnas till Kulturrådet senast den 15 december 2015. Om det varken finns en färdig plan eller beslut om att ta fram en plan kan kommunen bli tvungen att återbetala hela eller delar av bidraget. 23