Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Innehåll
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
JAKTRESAN I SVERIGE 2 1 3 Den stora sjösänkningen
Bland det grövsta våld den svenska naturen utsatts för torde sjösänkningen av Hjälmaren med tillflöden kunna räknas. Vinsten blev 18 500 hektar ny åkermark medan motsvarande areal våtmarker gick förlorade. TEXT BERNT KARLSSON H I boken Jakt och jägare i gamla tiders Närke skildrar Johan Lindström Saxon bland annat tidsskedet 1860–1880, då Mosjön och Kvismaren förintades. 16 ade det varit i dag hade projektet sannolikt inte klarat miljöprövningen. Men då – under 1800-talets senare hälft – rådde en annan tidsanda. Att öka uppodlingen var ett sätt att öka inkomsterna. Både för de enskilda jordbrukarna och för staten i form av ökade skatteintäkt er. En växande befolkning krävde dessutom en ökad produktion av livsmedel. Under den här tiden växte därför den svenska åkerarealen snabbt. Den nära nog fördubblades. Dels genom nyodlingar ända upp i fjälldalarna och dels genom sjösänkningar och utdikningar av sanka områden, vilka förut i viss utsträckning nyttjats som betes- eller slåtterängar. En av flera sjösänkningar Inom de delar av landet, där vi i dag har våra större, intensivt utnyttjade jordbruksområden, sänktes många grunda slättlandssjöar och naturliga våtmarker. Ett sådant projekt var sänkningen av sjöarna Hjälmaren och Kvismaren. Det är det största sjösänkningsföretag som någonsin genomförts i landet. Innan dessa sjöar sänktes hade dessutom cirka 6 000 hektar redan torrlagts inom Täljeåns nederbördsområde. Här ingick både Mosjöbotten och Västra Mosjön; sjöar som före torrläggningen var kända för sin enorma fågelrikedom. I Johan Lindström Saxons bok Jakt och jägare i gamla tiders Närke från 1935 berättar jägaren Fredrik Bergfalk, född 1856 på Rosendal, om fågeljakten i Mosjön innan den försvann: – Mosjön var en verklig fågelsjö. Där var massor av gräsänder och grågäss. Man kunde skjuta så mycket man orkade bära hem. Ofattbar fågelrikedom Om jakten på Kvismaren, som förr bestod av två sjöar genomflutna av Täljeån, ger Nils Müntzing, Skarbjörka, som tillsammans med sin bror och gubben Hög vid ”Nynäsa grinna” brukade jaga änder där, följande livfulla skildring: – I vassen snattra och plaska alla sorters sumpfågel – änder av alla slag, lommar, sothöns samt en och annan vildgås, till och med svanar. De fästa sig inte vid att vi skjuta ut ekan eller att vi har Dolly med oss. Fortsättningen av Müntzings jaktberättelse ger belägg för en nästan ofattbar fågelrikedom. Knappt hade man kommit i båten förrän bröderna Müntzing skjutit fyra gräsänder med lika många skott. Medan gubben Hög med mästerlig hand stakade ekan genom vassarna fälldes änder av alla slag, vilka apporterades av Dolly. När det led mot afton lade man sig stilla i vassen och sköt sträckfågel, änder och gäss. Nr 1 2019 SVENSK JAKT FOTO: BERNT KARLSSON FOTO: SAMUEL LINDSKOG/ÖREBRO LÄNS MUSEUM FOTO: ÖREBRO STADSARKIV FOTO: ÖREBRO STADSARKIV
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Toppjakt
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Omslagstävling
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av handkikare
Svensk Jakt Jaktolycka
Svensk Jakt Sjöfågeljakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Jakthunden
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Solens upp- och nedgång
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer