Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Innehåll
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
» 4 Efter sjösänkningen blev det av Kvismaren bar
a kvar en liten göl som var för djup för att följa med i avtappningen. Den gölen blev tills vidare en liten oas för fåglarna ute på den stora, nya slätten. Sjösänkningen inleds Planerna hade funnits länge men arbetet med Hjälmarens avtappning startade först 1879. Dessförinnan hade ett bolag bildats och en arbetsplan upprättats, vilken fastställts av Kungl. Maj:t 1877. Riksdagen hade beviljat ett lån på två miljoner kronor. Det var inget litet arbete som förestod. Bland annat skulle Eskilstunaån strömrensas genom muddring och grävning och strömfåran vid Hyndevad breddas och fördjupas samt en ny tas upp. Segelleden i Hjämaren måste muddras på en sträcka av 12–13 kilometer och nio hamnar byggas om och fördjupas. Vidare skulle en två mil lång kanal anläggas i Kvismaredalen, vilken i huvudsak skulle följa Täljeåns lopp. Kanalbygget ledde i sin tur till att broar behövde byggas om och nya uppföras. På själva julafton 1882 öppnades regleringsdammens luckor vid Hyndevad och en partiell sänkning av Hjälmarens vattenstånd på 118 centimeter genomfördes. På nyåret 1886 hade man nått den avsedda sänkningen på 130 centimeter under medelvattenståndet. Kostade över fyra miljoner kronor Sveriges största sjösänkningsprojekt var fullbordat till en kostnad av lite över fyra miljoner kronor. Enligt Ekonomifaktas omräkningssnurra motsvarar det nästan 233 miljoner kronor i dagens penningvärde. Sjösänkningen gav också resultat. På de nya, brukningsbara markerna blev produktionsökningen mycket kraftig, särskilt i Kvismaredalen. Tidigare vattensjuk mark kring Örebroåsen kunde tas i anspråk för bebygg else. Ett helt nytt samhälle, Odensbacken, växte fram. SVENSK JAKT Nr 1 2019 Den åkerareal som vunnits vid Hjälmarens stränder och i Kvismaredalen uppgick till 18 500 hektar. Samtidigt hade förstås lika mycket våtmark gått förlorad. Genom aktiva naturvårdsinsatser som inleddes på 1960-talet och har pågått under flera decennier har dock stora delar av Kvismaren steg för steg kunnat återskapas. Området utgör i dag en populär plats för fågelskådning och är skyddat som naturreservat. Inte lika mycket fåglar Kvismaren ingår både i Natura 2 000 och EU:s nätverk för värdefull natur och har även utsetts till ramsarområde (våtmark av internationell betydelse). Naturreservatet omfattar 740 hektar, varav 180 hektar vatten. Även om våtmarksarealen krympt och fågellivet inte längre är lika myllrande som det antagligen en gång var är Kvismaren tack vare dessa restaureringsarbeten ett värdefullt våtmarksområde känt för sin fågelrikedom. Över 200 fågelarter har iakttagits här, de flesta på genomflyttning men också många häckande. En intressant fågellokal är också Oset – den snårbevuxna, deltaformade åmynningen vid Svartåns mynning i Hjälmaren – som uppstod när Hjälmaren sänktes. Även Oset skyddas som naturreservat och omfattar 250 hektar. I boken Oset och Kvismaren (1934) har Erik Rosenberg (1902–1971) skildrat fågellivet i dessa klassiska fågellokaler. Rosenberg räknas till en av Sveriges mest framstående ornitologer. Han var en föregångsman i många avseenden och bidrog till att sprida kännedom om fåglarna, deras liv och funktion i det ekologiska systemet. Han erhöll Svenska Jägareförbundets hedersmärke i guld 1938. Rosenberg anställdes 1948 som naturvårdskonsulent i Örebro län och efter hans död skapades stiftelsen Erik Rosenbergs naturvårdsfond ur vilken Region Örebro årligen utdelar ett stipendium till hans minne. ‹‹‹ 17 1. Kvismaredalen efter sjösänkningen med kanalen som avleder vattnet. 2. Mudderverket Enhörn ingen användes vid Hjälmar sänkningen. Bilden från 1890-talet är tagen i Kvismare kanal. 3. Kvismare kanal är 17 meter bred och tillkom i samband med den stora sjösänkningen av Hjälmaren på 1870- och 1880-talen. Genom tillkomsten av Kvismare kanal förvandlades de forna Kvismaresjöarna till vassrika vattensamlingar. 4. Karta över de områden som berördes av Hjälm aresänkningen. FOTO: SAMUEL LINDSKOG/ÖREBRO LÄNS MUSEUM
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Toppjakt
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Omslagstävling
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av handkikare
Svensk Jakt Jaktolycka
Svensk Jakt Sjöfågeljakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Jakthunden
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Solens upp- och nedgång
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer