Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Innehåll
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Hot om statlig älgförvaltning Staten kan komma at
t ta ett centralt grepp om älgförvaltningen. Naturvårdsverket vill nämligen ta fram en nationell förvaltningsplan för älg och kronvilt. En dålig idé, tycker Svenska Jägareförbundet. Jägaren Börje Almquist anser att skogsbruket till stor del har sig självt att skylla för betesskador i tallplanteringar. Där föryngringen sker genom fröträdsställning blir skadorna marginella, hävdar han. FOTO: JAN HENRICSON Obetade tallar i självföryngringar I tallungskogarna på Eksjö kommuns marker strax öster om staden är betesskadorna marginella, om ens några. Här har den förra ägaren föryngrat genom att lämna fröträd i stället för att plantera. Eksjöjägaren Börje Almquist har tröttnat på det han kallar skogsbrukets kampanj mot älgen. Droppen som kom bägaren att rinna över var Skogsstyrelsens nyligen släppta rapport, där det sägs att älgstammen måste sänkas kraftigt för att inte hindra en omställning till förnybar energiproduktion (se sidan 30). – Ett resonemang som är dumt på många sätt, bland annat att det är älgens fel att skogsbruket inte lyckas driva upp tall, när det i själva verket beror på de egna produktionsmetoderna, säger Börje Almquist. – Nu tycker jag att du ska komma och titta på tallungskogar som de kan se ut, utan betesskador trots att vi har gott om älg, fortsätter han. SVENSK JAKT Nr 1 2019 Vi tar en runda på hans jaktmarker som bland annat omfattar 280 hektar som Eksjö kommun nyligen köpte från ett dödsbo. Börje Almquist har jagat på markerna sedan 1957 och man kan utan att överdriva säga att han sett skogarna gå och komma. Det märks inte minst genom hans berättelser om älgar som fällts på en gång nytagna hyggen, där det nu växer 40–50-årig fin tallskog. – Vi har alltid älg, aldrig svårt att fylla vår tilldelning, mycket tallmarker och inga betesskador. Hur går det ihop? Jo, det ska jag säga dig. Skogsägaren har för yngrat med fröträd och självföryngring i stället för att i tvåmetersförband sätta dessa gödslade plantor som växer så det knakar och är rena godiset för viltet, säger han. En stor föryngring där tallarna är midjehöga och finns i många tusen per hektar, bär syn för sägen. Här finns någon enstaka dubbeltopp som kan skvallra om en närgången älgmule, men i stort syns inga betesskador. – Det är så här tall ska föryngras. Här är så mycket tall att det skulle tåla lite betning. När röjningen sker i rätt tid med tanke på viltet, får ungskogen de bästa förutsättningarna att en gång bli prima sågtimmer, säger Börje Almquist. Han visar flera bestånd där medelålders tallar strävar raka och kvistfria mot himlen. Skogar där tallarna var späda och i betesvänlig höjd, när älgstammen var betydligt mycket större än den är nu. På ett par nytagna hyggen har fröträd lämnats av den nya ägaren. – Jag kan tycka att de står lite för glest, men man får vara glad för att de satsar på självföryngring i stället för att plantera på de här typiska tallmarkerna. På det viset kan vi ha bra med älg utan betesskador även i fortsättningen, säger Börje Almquist. JAN HENRICSON Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att i samarbete med Skogsstyrelsen konkretisera riksdagens mål för älgförvaltningen. Nu är rapporten klar och Naturvårdsverket presenterar en rad förslag till åtgärder. Det handlar i stora drag om att verket vill ta ett större grepp runt älgförvaltningen, som myndigheten anser inte fungerar bra och talar i utredningen om otydliga roller och otydlig ansvarsfördelning. – Det är angeläget att minska betesskadorna i skogen, säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger. Vilthandläggare Carl-Johan Lindström på verket säger: – Avskjutningsmålen har inte uppnåtts och vi kan konstatera att det finns behov av uppföljning, planering och styrning på alla nivåer inom älgförvaltningen. Fler markägare behöver föryngra med tall för att en balans ska uppnås. Svenska Jägareförbundet tycker att det är en dålig idé att på nationell nivå försöka styra älgstammens storlek. Vidare påpekar förbundet att älgstammen har minskat sedan det nya älgjaktssystemet infördes, trots det har skogsskadorna ökat. ”Utredningen innehåller inget nytt. Älgstammens storlek måste beslutas lokalt, utifrån de förutsättningar som finns just där, bland annat rovdjursförekomst. En ökad nationell styrning kan äventyra viljan till att samverka”, kommenterar Svenska Jägareförbundet. Man håller dock med om att det bör planteras mer tall. SVENSKJAKT.SE 31 Björn Risinger.
Svensk Jakt Toppjakt
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Omslagstävling
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av handkikare
Svensk Jakt Jaktolycka
Svensk Jakt Sjöfågeljakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Jakthunden
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Solens upp- och nedgång
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer