Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Innehåll
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Toppjakt
Svensk Jakt Naturligt vis NATURLIGT VIS Viltstamma
r går upp och ner. Ibland kan människan vara en viktig bakomliggande faktor, men inte sällan är det naturen själv som står för svängningarna. Viltets uppoch nedgångar TEXT JONAS MALMSTEN P ”Det man ibland kan glömma är att naturens egen cyklicitet ändå har en stor påverkan på viltet.” 40 opulationer går upp och ner. Ibland utan specifik inblandning av oss människor. Det som ofta glöms bort är att det kan vara långa tidsperspektiv och att det inte bara är en enda faktor som ligger bakom. Det vi uppfattar som en explosion eller krasch är snarare en gradvis ökning eller minskning. Och dessa fluktuationer kommer vi, som en del av naturen, inte alltid undan. Det sker förändringar i naturen hela tiden. Frön gror, plantor och träd växer och dör, djur får ungar och djur dör. Naturen är inte statisk och fast, även om vi ibland skulle vilja att det var så. Vi försöker efter bästa förmåga anpassa vår viltvård och jakt efter de naturliga förutsättningarna som finns. Har vi få rådjur på marken försöker vi spara dem, har vi många kaniner i gryten försöker vi öka avskjutningen, och har vi lagom försöker vi jaga lagom mycket. Det är grunden till en hållbar jakt. Naturens egna cykler Men i och med att naturen omkring oss ständigt är i förändring så spelar den oss då och då ett spratt. För vissa viltarter som tjäder påverkar knappast jakten populationen, medan den hos andra viltarter, som älg, verkligen påverkar stammens upp- och nedgång. Det man ibland kan glömma är att naturens egen cyklicitet ändå har en stor påverkan på viltet. En viltstam som minskar kraftigt gör det av olika anledningar. Samtidigt märks kraftiga nedgångar tydligare i täta viltstammar. Den vanligaste orsaken till en viltarts nedgång är svält på grund av brist på foder. Balansen som uppnås innan svälten inträffar kallas för omgivningens eller biotopens bärkraftsförmåga. Det innebär att stammen har precis så mycket foder som krävs för att vara så många som möjligt – utan att påverkas negativt eller svälta. Reproduktionen påverkas Men om denna gräns passeras inleds början på nedgången. Först påverkas oftast reproduktionen, eftersom honor i undermåligt näringstillstånd för det första får nedsatt parningsförmåga, för det andra inte kan bära fram eller föda ungar, och för det tredje inte kan ge ungarna den näring som behövs. De ungar som väl blir födda och överlever får som ungdjur eller vuxna antingen dåliga överlevnadschanser, och/eller fördröjd könsmognad. Stammen får då svårt att öka eftersom vuxendödligheten är större än reproduktionen. Därefter ökar vuxendödligheten och stammen minskar långsamt, eller fort – nedgången är ett faktum. Det som kan snabba på nedgången är om stammen drabbas av sjukdomar. Djur i dålig kondition är mer mottagliga för sjukdomar, och om det är en smittsam sjukdom sprids den snabbare och lättare om stammen är tät. CYKLISK Cyklisk (av grekiska kykliko’s ’cirkel formad’, av ky’klos ’ring’), som bildar en ring; som utgör en cykel, en serie eller svit; regelbundet upprepad. I nationalekonomin används ordet om en utveckling med regelbundet återkommande ökning och därefter minskning av ekonomiska storheter, till exempel arbetslöshet. KÄLLA: NATIONALENCYKLOPDIN Sjukdomen behöver nödvändigtvis inte vara dödlig – den kan ändå påverka djuren så att deras allmänna hälsa sänks, vilket kan orsaka problem med reproduktionen eller möjligheterna att skaffa föda och försvara eller skydda sig mot rovdjur. Sjukdom kan reglera viltstam Många smittämnen kan finnas i stamm en redan från början. Ett exempel på när en sjukdom reglerar stammen är när kaninpest slår till. Ett utbrott av kaninpest kan ibland halvera ett bestånd av kaniner, och orsaken brukar oftast vara att det finns för många av dem. I andra fall bryter inte sjukdom ut förrän djuren är påverkade av annat, såsom brist på föda. Nr 1 2019 SVENSK JAKT
Svensk Jakt Omslagstävling
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av handkikare
Svensk Jakt Jaktolycka
Svensk Jakt Sjöfågeljakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Jakthunden
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Solens upp- och nedgång
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer