Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Innehåll
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Toppjakt
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Omslagstävling
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av handkikare
Svensk Jakt Jaktolycka JAKTOLYCKA Jägaren Jan Nils
son i Skene hade en fantastisk jaktkväll i den mognande havren. På kort tid sköt han tre vildsvin. När Jan skulle leta efter det tredje tog jakten en osannolik vändning; från lycka till djupaste bedrövelse där ett skaft av en nässla trängde långt in i hans vänstra öra och förstörde hörsel och balans. Osannolik jaktolycka förändrade hans liv TEXT & FOTO JAN HENRICSON J Skene, Västergötland 50 an Nilsson har jagat i praktiskt taget hela sitt liv och varit med om både stort och smått bland älgar, rådjur, vildsvin och rävar. Men föga anade han vad ödet hade i beredskap den varma sommarkvällen då havren börjat mogna och vildsvinen tog för sig av dukat bord i spannmålen. – Nej, det hade nog ingen kunna ana. Ingen jag pratat med, kamrater, läkare, försäkringsbolag, har hört talas om något liknande. Vi sitter på altanen på Örestens gård utanför Skene i Västergötland. Den värsta delen av sommaren är över, regn har fallit och gräsmatta och betesvall har börjat grönska igen. Av olyckan syns inget utvändigt. Det är först när Jan påpekar att hans vänsteröra är mer utstående än det högra som jag noterar den saken. Jan Nilsson berättar vad som hände. – Jag är jaktlig allätare, men har på senare år ägnat mycket tid åt vildsvin. Tillsammans med mina bröder har jag drivit gården, och vill nu göra mitt för att nuvarande brukare ska slippa vildsvinens värsta härjningar. Därför var det alls inte konstigt att Jan tillsammans med sin son John och dennes kompis Daniel gav sig ut i havrefältet i den varma julikvällen. – Jag satt på en plats där vildsvinen hade trampat upp flera stigar in i fältet. Och det dröjde inte länge innan de första kom, en sugga med två kultingar samt en gylta. Gyltan blev kvar på platsen och efter att ha varit och kontrollerat att allt var okej återvände Jan Nilsson till sin trebensstol i havren. Han behövde inte sitta länge förrän en galt som kom från ett helt annat håll mötte samma öde som gyltan. Ytterligare vildsvin på väg – När jag såg efter att den låg kvar uppmärksammade pojkarna mig på att ytterligare vildsvin var på väg ut i havren, så jag återvände snabbt till min skjutplats. Då stod det ytterlig are fyra vuxna vildsvin till höger om mig. Jag hoppades att de skulle dra sig åt Daniels håll och ge honom en skottchans, men när det inte hände sköt jag det tredje vildsvinet för kvällen, berättar Jan. Han såg inte vildsvinet falla, och när han kom till skottplatsen var där tomt. Känslan hade varit bra och det fanns goda chanser att det bara skulle röra sig om ett dödsök, men för säkerhets skull gick Jan och Daniel för att ställa sig i förhåll, innan John gick på med hunden. – Jag skulle över ett dike och upp på en vall. När jag kände med foten i kanten efter ett fast underlag tappa”Jag hade inte kommit längre än att jag kunde ropa att jag behövde hjälp.” de jag balansen och föll handlöst ner i diket. Jan Nilsson beskriver det han sedan kände som en obeskrivlig smärta parat med att hela omgivningen snurrade i ett enda kaos. – Jag tappade kontrollen över mig själv, men eftersom jag hamnade med ansiktet i vattnet som fanns i botten på diket var jag ju tvungen att göra något. Med en övermänsklig ansträngning lyckades Jan pressa sig upp mot dikesväggen, bara för att falla tillbaka ner i vattnet igen. Ett nytt försök och nu lyckades han hålla sig kvar. – Jag hade inte kommit längre än att jag kunde ropa att jag behövde hjälp. Jag trodde förstås att jag slagit i huvudet, men kunde inte känna något sår. Däremot kände jag något i vänsterörat. Nässla en decimeter in i örat Jan trevade med handen åt örat där han kände något med handen. Han tog tag och drog ut skaftet från en nässla som trängt in omkring en decimeter. En sådan osannolik otur så den finns egentligen inte. – De lyckades dra mig upp ur diket och jag blev liggande på marken. Någon yttre skada i huvudet hade jag inte, men pojkarna ringde ändå till sjukvårdsupplysningen och senare efter ambulans. Efter att de beskrivit läget bestämdes att ambulans inte var nödvändigt. I stället skulle Jan köras » Nr 1 2019 SVENSK JAKT
Svensk Jakt Sjöfågeljakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Jakthunden
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Solens upp- och nedgång
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer