Kambium 1
Kambium FLISOR
Kambium LIVET I SKOGEN
Kambium SKÖT OM DIN SKOG
Kambium SKOGSÄGAREN
Kambium KRÖNIKA KRÖNIKA MINSKA RISKEN FÖR STORMSKA
DOR Tobias Persson är virkesköpare på BillerudKorsnäs Skog och vet hur du kan minska riskerna vid storm. S om skogsägare vet du vilka förödande konsekvenser stormar kan leda till. På kort sikt påverkar det avsättning av virke och därmed virkespriset, på lång sikt påverkar det skogens omloppstid och åldersfördelning. Vi kan idag se betydande konsekvenser av stormfällningar långt tillbaka i tiden. Som skogsägare fi nns det en hel del du kan göra för att förebygga och stå väl förberedd om din skog skulle drabbas. Det första du ska göra är att teckna en skogsförsäkring och säkerställa att ”storm” ingår. Just storm är ofta en tilläggsförsäkring. Du bör också upprätta en skogsbruksplan och sköta din skog efter den. Hyggeskanter är till exempel extra stormkänsliga. Tänk på stormriskerna när du gör åtgärder och planerar din skog. Röjnings- och gallringsåtgärder i rätt tid minskar risken för stormfällning. Har du en gammal och tät granskog bör du inte gallra utan slutavverka och börja om. Gammal skog som gallrats är nämligen mer känslig för vind. Generellt sett är det bra att ha en varie"Tänk på rad skog, både när det gäller trädslag och ålder. Då kan du dela upp avverkningen och minska risken att hela skogsfastigheten blåser omkull samtidigt. Känner du dig orolig eller har funderingstormriskerna när du gör ar föreslår jag att du tar en diskussion med din virkesköpare för att få råd kring hur du ska göra. Jag skulle även rekommendera dig att teckna ett samarbetsavtal med BillerudKorsnäs. Om din skogsfastighet drabbas av storm får du förtur och vi bistår med maskiner för att ta hand om stormfälld skog. Genom avtalet garanterar vi också att vi köper virket. åtgärder och planerar din skog" . Julgranen genom tiderna Snart är det jul igen och julgranen, en av våra främsta högtidssymboler, får åter en hedersplats i många hem. Tillsammans köper vi svenskar cirka 3,2 miljoner julgranar varje år. 2,8 miljoner av dessa kommer från Sverige, övriga importeras från framför allt Danmark. Den klassiska rödgranen är allra vanligast men även odlade prydnadsgranar som kungs- och silvergran är populära. Traditionen att klä en gran började i Tyskland på 1400-talet. Seden kom till Sverige på 1740-talet. Den allra första granen sägs ha stått på herrgården Stora Sundby i Södermanland. Härifrån spred sig seden till högreståndsklassen för att cirka hundra år senare bli mer allmän. DE FÖRSTA JULGRANARNA var oftast små och placerades i kruka eller hängdes upp i taket. Granarna pyntades med levande ljus och sötsaker. Äpplen hängdes i för att tynga ner grenarna så att ljusen skulle stå rakt. I slutet av 1800-talet gick det att köpa färdiga dekorationer av papper, halm och kristyr samt smällkarameller och importerade glaskulor i större svenska städer. Kring 1900 blev det vanligt att pynta med girlanger av svenska fl aggan. Stormar kan få förödande konsekvenser. KÄLLA: SKOGSSVERIGE #4 | 2017 KAMBIUM 11 DÅ & NU
Kambium FÖRPACKAT