Nordisk Energi 1
Kraftvärme Block 4 interiört. Foto: Skövde Värmev
erk/Thomas Harrysson De planerna övergavs när det stod klart att närmare 100 procent av avfallet skulle behöva importeras. – Det, tillsammans med osäkerhetsfaktorer kring skatter och andra styrmedel som kan drabba ett sådant projekt, gjorde att vi valde skogsråvara. Vi har ju mycket skog här runt omkring. Skogens biprodukter kommer att täcka våra behov, med relativt korta transportavstånd, säger Carl-Johan. Skogsbiprodukter i energiproduktion är absolut framtiden för Sverige och andra skogsrika länder, menar han. – De ger en lättreglerad elproduktion, något som krävs när vindkraft och solenergi ska utökas. Energiutvinning från dessa energislag är i högre grad beroende av krafter utanför människans kontroll. Gott samarbete mellan parterna Samarbetet gällande Skövdes stora satsning på biokraftvärme går också smidigt. Med hjälp av en intern projektledningsgrupp på fem personer och ett modernt projektledningssystem kan som mest 130 personer på plats kooperera. Värmeverket har totalt tre parter att förhålla sig till i byggandet av Block 4: finska Valmet som har entreprenaden för pannan, bränslehanteringen, rökgasreningen, kondenseringen och Balance of Plant samt tyska M+M för turbingenerator och Erlandssons Bygg som står för extern byggnation. Alla entreprenörer samordnar sina egna underentreprenörer. Pannan är av märket Hybex och typen bubblande fluidbädd, det vill säga att det finns ett lager med sand inne i pannan som gör att det blir turbulens och en jämn förbränning. Sanden fluidiceras med förbränningsluften och vid 500 grader matas fast bränsle in. Den lagrade värmen i sanden gör att man också kan bränna fuktiga bränslen, som skogsflis och grot vilket är det 28 Skövde Värmeverk använder. Ungefär 60 kubikmeter eller 60 000 liter, motsvarande en effekt på 38 megawatt, kan matas in per timme i pannan. Turbinen ger 10 megawatt el. Askan från förbränningen återförs till skogen. – Miljökraven i Finland och Sverige ser lite annorlunda ut, beroende på att Sverige har en NOx-skatt - en kväveoxidavgift - vilket Finland inte har. Därför används NOx-rening med ammoniak i Skövdes anläggning, något som är ovanligt i pannor som är i bruk i Finland, berättar Mikael Barkar, Senior Sales Manager på Valmet. Dyrare men mer miljövänligt I Skövde Värmeverks panna sprutas en ammoniaklösning in i eldstaden, ett elfilter rensar rent från stoft och rökgaskondensorn renar svavelföreningarna samtidigt som den utvinner värme från rökgaserna. Kondensatet renas, via en stripper, från överloppsammoniak och andra föroreningar innan det släpps ut i dammsystemet. – Miljömässigt är det bra att de företag som släpper ut mer får betala mer och att de andra får tillbaka pengar. Men det blir ju en något dyrare investering på så sätt – ungefär 30 miljoner euro för Skövde Värmeverk, säger Mikael Barkar. Kraven på att biomassan ska vara fri från metall och ordentligt flisad innan den bränns uppfylls genom en magnetisk metallavskiljare och en såll. – Genom att alltför grov bioråvara sållas bort får man en någorlunda jämn bränslefraktion, säger Mikael. Alla fjärrvärmearbeten för att kunna ta anläggningen i drift är utförda, uppger Carl-Johan Andersson. Det betyder att fjärrvärmen från provdriften kommer Skövde Värmeverks kunder till nytta redan under oktober. ■ ” Miljömässigt är det bra att de företag som släpper ut mer får betala mer och att de andra får tillbaka pengar Mikael Barkar, Senior Sales Manager på Valmet som har entreprenaden åt Skövde Värmeverk för värmepannan och Balance of Plant. Foto: Tiina Valtonen Nordisk Energi