Nordisk Energi 1
Kraftvärme investeringen har lagts på ångturbinen
. Ungefär hälften av utrymmet i den enorma byggnaden upptas av en stor anläggning för rökgasrening. Genom ett avancerat system av rör och filter renas röken från skadliga partiklar. 15 procent av kostnaden Rökgasreningens uppgift är att rena rökgaserna från pannan, så att de kan släppas ut genom skorstenen i enlighet med anläggningens miljötillstånd. Rökgasreningen består utav två steg. I det första steget tillsätter man kalk, aktivt kol och vatten till rökgasen. Komponenterna avskiljs sedan, tillsammans med rökgasens föroreningar i slangfiltret. Slangfiltret består av 1 620 slangar och den sammanlagda filterytan motsvarar ungefär en fotbollsplan i storlek. I steg två i rökgasreningen kyls rökgasen och tvättas med vatten. I samband med att rökgasen kyls så utvinns ungefär tio megawatt fjärrvärme, vilket motsvarar årsbehovet att värma upp ungefär tre tusen villor. Då rökgasen passerat rökgasreningen och släppts ut via skorstenen har man skiljt av ungefär 99 procent av de föroreningar som kommer med rökgaser från pannan. – Av den totala investeringen av projekt Lejonpannan utgör omkring 15 procent av kostnaden för rökgasreningen. Det krävs bara en person, plus en kranförare, för att sköta driften av själva pannan, frånsett de fem personer som sitter i ett kontrollrum, lite längre bort och även övervakar Tekniska verkens andra pannor. Lejonpannan innebär att man tar ett stort steg mot att stänga värmeverket som ligger vid järnvägsstationen. – Lejonpannan minskar vår oljeförbränning med 80 procent och kolförbränningen med 73 procent. Vi behöver fortfarande en viss sådan kapacitet för att klara extrem kyla men målet är att stänga dem helt, säger vd Anders Jonsson. Vad händer om avfallet tar slut? – Avfallet minskar, men vi kan importera i många år till. Än så länge har vi många länder inom EU som lägger sitt avfall på deponi. Det kommer att vara så i många år till. Lejonpannan är byggd så att vi lika gärna kan elda flis, om det om 25 år inte finns tillräckligt med sopor. Tekniska verken har redan börjat planera ytterligare en panna på okänd plats i Linköping. – Den ska ligga på andra sidan staden. Men var kan jag inte säga. Vi diskuterar detta med kommunen just nu. Vi måste påbörja projekteringen omkring 2017 för att bli klara till omkring 2024, säger Jonsson. Undersökningar visar på stor miljövinst Genom undersökningar som forskningsföretaget Profu gjort på hur stor miljövinsten blir när man använder avfall som bränsle, visar resultaten att det är mycket positivt. Eftersom soptippar läcker stora mängder metan som skadar klimatet, så är det mycket bättre att använda det som bränsle, då man minskar behovet av att använda kol och olja. På kontinenten är det vanligt att man eldar elkraftverk med kol, släpper ut värmen i luften, och värmer husen med el. Det är ett enormt energislöseri jämfört med svenska kraftvärmeverk där man producerar el och fjärrvärme på en och samma gång. Trots att man använder avfall som bränsle så vill Tekniska verken minska avfallsmängderna i samhället. De menar att det är viktigt att återvinna så mycket som möjligt. – Det är viktigt att det som eldas inte går att återvinna, sade Anders Jonsson. ■ ” Avfallet minskar, men vi kan importera i många år till. Än så länge har vi många länder inom EU som lägger sitt avfall på deponi Marcus Mattsson, projektledare, inleder rundvandringen med att visa en processillustration över verket. Foto: Sanna Kesselfors Lejonpannan by Eitech. Med kompetens och engagemang har vi ansvarat för en komplett leverans av elinstallationer och kraftförsöjning som exempelvis mellanspänning och reservkraft till det nya kraftvärmeverket i Linköping. Med drygt 1 200 medarbetare fördelat på mer än 25 orter är Eitech ett av Sveriges ledande elteknikföretag. www.eitech.se Nordisk Energi 55