Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Domstolarnas och domarnas i allt fler
av världens demokratier – nya som gamla – sprider sig populismen. Den populistiska retoriken spelar på människors känsloregister. Förnuft ställs mot känsla. Stolthet förvanskas till nationalism. Fördomar förefaller bekräftas. Det är de mänskliga egenskaper och känslor som exploateras. Den liberala demokratin urholkas när parlament fattar majoritetsbeslut i enlighet med formföreskrifterna i lag, men utan respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciperna. När det gäller rättsväsendet pågår en utveckling på flera håll i Europa som innebär att domstolars oberoende minskar och domares självständighet kringskärs. Det styrande partiet Lag och rättvisa i vårt grannland Polen har sedan det tog över regeringsmakten 2015 genomfört radikala ingrepp i domstolsväsendet. Lagar har antagits som syftar till att ändra domstolarnas sammansättning genom en sänkning av domarnas pensionsålder. De politiska motiven till förändringarna har varit att komma tillrätta med vad som av Lag och rättvisa beskrivs som ett otillbörligt inflytande från maktstrukturer som härrör från kommunisttiden, alltså ett slags ”upprensning i träsket” för att citera en mästare i populism. Detta har EU-domstolen reagerat mot genom att i domar från i juni respektive november 2019 slå fast att Polen har brutit mot EU-fördraget (mål C-619/18 och C-192/18). Polen har sedermera upphävt respektive modifierat de kritiserade lagarna, men har nu åter dragits inför EUdomstolen av kommissionen i ett nytt fördragsbrottsförfarande. Den här gången gäller det bland annat att domare kan bli föremål för disciplinära åtgärder på grund av innehållet i rättsliga avgöranden (mål C-791/19). I Ungern har också sammansättningen av domstolarna ändrats. För några år sedan upplöstes den högsta domstolen och genom grundlagsändringar som beslutades enligt de formella reglerna i lag inrättades en ny högsta instans, ”Curian”, i vilken den tidigare ordföranden i högsta domstolen saknade behörighet att fortsätta som sådan. Ungern fälldes 2016 av Europadomstolen för mänskliga rättigheter för kränkning av ordförandens yttrandefrihet. Domstolen ansåg att han hade skiljts från sitt uppdrag på grund av att han uttalat kritik mot regeringen. Även hans rätt till tillgång till domstol hade 18 HELENA JÄDERBLOM De viktigaste åtgärderna för att behålla förtroendet för domstolarna i vårt land och undvika populistisk kritik av dem för närvarande är sådana som domarna och domstolarna själva kan vidta. Det anser Helena Jäderblom som sedan hösten 2018 är justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen. Hon kom då närmast från arbetet som Sveriges domare i Europadomstolen för mänskliga rättigheter. kränkts eftersom han borde ha haft rätt att klaga till domstol, men inte tilläts göra det (Baka mot Ungern). medlemskap i eu och europarådet innebär att internationella domstolar kan pröva om olika åtgärder mot rättsväsendet är förenligt med staternas internationella åtaganden inom ramen för EU-samarbetet respektive mänskliga rättigheter. EU-domstolens kompetens att avgöra sådana rättsstatsfrågor som behandlas i de polska målen grundar sig på medlemsstaternas åtagande enligt EU-fördraget att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten. EU-domstolen och i viss utsträckning också Europadomstolen har alltså visat sig vara en reell kraft mot politisk styrning av nationella domstolar. Om vi riktar blicken längre österut ser vi den underminering som har skett av det turkiska rättsväsendet. Tusentals domare, advokater och åklagare har blivit av med sina arbeten och fängslats efter militärkuppförsöket 2016. Det tar lång tid för dem att få klagomål prövade i Europadomstolen eftersom det för närvarande krävs att klagandena först har drivit sin sak ända upp till konstitutionsdomstolen. ADVOKATEN NR 1 • 2020