Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK Rösten – advokatens Varför arbet
ar inte fler svenska advokater mer målmedvetet med att utveckla retorik och muntlig kommunikation? Det frågar sig Per Furumo, konsult i muntlig framställning. V arför arbetar inte fler svenska advokater mer målmedvetet med att utveckla retorik och muntlig kommunikation? Inte minst från advokater själva får jag höra denna fråga. Under de tio år som jag kontinuerligt arbetat med advokater har det hänt en del. Men, med vetskap om alla jurister som ständigt processar eller är i andra professionella talarsituationer kan man tycka att det är märkligt att detta ämne inte prioriteras mer av det stora flertalet. Hur kommer det sig överhuvudtaget att den muntliga leveransen i våra domstolar och i andra sammanhang där jurister talar inte är mer i fokus än den är? Med muntlig leverans avses här den del av retoriken som rör själva framförandet, det vill säga allt det som handlar om hur vi säger det vi säger. Borde inte, med tanke på dagens vetenskapligt belagda kunskap om framställningens betydelse, detta diskuteras mer? Kan blek muntlig kommunikation till och med innebära rättsosäkerhet? Med dessa frågor menar jag naturligtvis inte att all muntlig kommunikation i juridiska sammanhang är ”avslagen”. Men jag menar att den är det i för stor omfattning. Se gärna på de stora affärsbyråerna i länder som USA och England. Där genomför man allt som oftast träning inför mål, så kallade rättegångsspel. Stora delar av byråerna engageras för olika roller som motpart, åklagare, domare, nämnd och så vidare för att lämna så lite som möjligt åt slumpen. Argumenten vässas, dramaturgin slipas. En stor övergripande del av allt detta ut48 PRESENTATION Per Furumo är konsult i muntlig framställning och retorik. Han arbetar med advokatbyråer både i föreläsnings och workshopform samt genom enskild konsultation inför mål. Furumo medverkar kontinuerligt i Advokatsamfundets utbildningar. görs genomgående av den muntliga framställningen. Vad som sägs är alltid viktigt, hur kan avgöra genomslaget. Rösten är advokatens viktigaste verktyg. Under 2000-talet har det skett ett paradigmskifte när det gäller synen på människan. Forskningen har tagit gigantiska kliv. För att citera en av världens ledande hjärnforskare, Jill Bolte Taylor från Harvard University: ”Vi människor är i första hand kännande, upplevelsestyrda varelser med viss förmåga till rationalitet och inte tvärtom. Vi sänder alltid signaler. Signaler förmedlar känslor. Detta har effekt på våra sätt att tänka.” (Om detta har de flesta av oss egentligen undermedvetet, ”tyst” vetande.) Vad lär vi oss av detta? Vilken nytta kan advokater ha av denna kunskap? I RÄTTSSALEN (ALTERNATIVT UNDERVISNINGSSAMMANHANG ELLER ANDRA PROFESSIONELLA SAMMANHANG) Lev dig in i följande situation: Du sitter i en rättssal som ordförande eller nämndeman och hör hur advokat A säger med entonig röst: Min klient skrev på ett avtal i tron att detta skulle gynna den affärsverksamhet som hon precis startat. Nu sitter du i ett ”parallellt universum” och hör advokat B säga exakt samma sak men denna gång med god volym, tydlig artikulation och överhuvudtaget med ett levande tonfall (utan överspel). Naturligtvis var det lättare att lyssna till advokat B. Och inte bara lättare, det blev också så mycket intressantare, trots på ordet exakt samma innehåll. Samtliga i auditoriet var mentalt närvarande, inte bara fysiskt. Man attraherades till lyssning. Utifrån detta exempel undrar jag följande: Är det någon som tror att det enbart är juridiska fakta som avgör mål? Den här frågan har jag ställt många gånger till både advokater, åklagare, domare och andra jurister. Jag har så gott som aldrig varit med om att någon menar att så skulle vara fallet. VAD ÄR DET SOM PÅVERKAR, EGENTLIGEN? Så vilka är då de där andra faktorerna som, utöver själva innehållet i det vi kommunicerar muntligt, bidrar till att påverka hur ett budskap förmedlas, tas emot och därmed uppfattas? Och som de flesta människor har så kallad tyst, undermedveten, kunskap om? Låt oss ta det från början. Vi människor är, vilket är syntesen utifrån Jill Bolte Taylors uttalande, psykologiska varelser. ADVOKATEN NR 1 • 2020