Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK viktig, den sätter tonen och kan
vara avgörande för det som sedan följer. Men disposition, upplägg, avslutning, alltså själva dramaturgin, har naturligtvis genomgående påverkan på hur ett budskap tas emot och uppfattas. En skickligt sammansatt berättelse kan naturligtvis innebära betydande fördelar. Genom många samtal med advokater, åklagare och domare har jag förstått att det på 1900-talet var vanligare än det är idag med litterära citat i rättsliga sammanhang för att åstadkomma tydlighet. I dagens Sverige, utan självklara gemensamma litterära referenser, är detta svårare. Ett exempel på hur man kan utveckla och vässa sitt berättande är att använda metaforer och liknelser. Det är ofta retoriskt gångbart och pedagogiskt motiverat. Vi människor förstår ofta skeenden och sakförhållanden ännu bättre i bilder. Många advokater är medvetna om detta. Ännu fler borde vara det. ÄN EN GÅNG – VARFÖR ARBETAR SVENSKA JURISTER INTE MER MED RETORIK? Nordisk tradition har verkligen inte gynnat och framhållit vikten av god retorik. Skolväsendet har gjort mycket lite för att förändra detta. Svensk akademisk retoriktradition har heller inte utmärkt sig för att lägga tonvikten på den muntliga framställningen utan har haft mer av teoretiska förhållningssätt. Svensk akademisk tradition överhuvudtaget utmärker sig inte för en levande, dynamisk föreläsningstradition. Jämför med den anglosaxiska där den muntliga delen har lika stor plats som den skriftliga i samband med universitetens examensprov. Studenterna förväntas helt enkelt på ett levande, engagerande och konsekvent sätt kunna redogöra muntligt för sina tillägnade kunskaper. Att lärarna är goda föredömen ses i det närmaste som en självklarhet. En fördjupning i svensk lärdomshistoria ryms inte i denna artikel. Vi kan dock konstatera att neutral framställning har djupa rötter från gamla ämbetsmannatraditioner. ADVOKATEN NR 1 • 2020 Mycket är lovvärt rörande denna inställning där syftet är att vara saklig och objektiv. Synd bara att den många gånger medför ett icke kommunicerande tilltal som kan vara förödande. När det gäller advokater är utrymmet för förmedling av starkare uttryck i rättssalen så mycket större än för åklagare (menar i alla fall de flesta åklagare) och naturligtvis domare. Oavsett inställning till detta skulle så oerhört många fler advokater kunna arbeta än mer medvetet med tydlighet. Det kan inte sägas nog många gånger: Som mottagare älskar vi tydlighet. Tydlighet både rörande disposition, ordval och inte minst artikulation och uttryck kan påverka mottagarens mentala närvarandenivå, förståelse och vilja till förståelse. I alla grupper finns det rädsla för att inte passa in, i värsta fall bli utesluten. En viss ängslighet uppstår lätt, och det vore ju märkligt om inte detta också gäller jurister. Advokaten Björn Hurtig sa en gång följande: ”Alldeles för många advokater bryr sig om vad andra advokater tycker och tänker. Jag bryr mig bara om vad mina klienter tycker.” Anglosaxisk talartradition kan ibland innefatta moment som känns främmande i svensk tradition. Jag vill därför ytterligare betona att jag inte är ute efter att vi ska härma vare sig engelsmän eller amerikaner som dessutom ofta är skolade sedan barnsben med undervisning i public speaking, speech och debate. Min ambition är däremot att vi svenskar, och då inte minst advokater, också ska ”spela mer på gitarren” än vad vi gör. Än större tydlighet, än större klarhet och engagerande tilltal kan enbart medföra fördelar. Motsatsen, blek muntlig kommunikation som i värsta fall inte når fram, kan i juridiska sammanhang till och med innebära rättsosäkerhet. Trots allt börjar även svenska jurister öppna sig allt mer för att medvetet träna retorik med fokus på den muntliga leveransen. Under de cirka tio år som jag arbetat med advokater har jag märkt en tydlig förändring. Man efterfrågar inte bara föreläsningar utan konkret träning. Att ”leka case”, det vill säga att försätta sig i en situation som är så realistisk det bara går tillsammans med kollegor och coach, oavsett om det handlar om process, förhandling, undervisning eller något annat, kan ge en oerhörd utväxling. TALETS GÅVA … Men är det då inte så att en del har talets gåva och en del har det inte? Jo, just detta är den nordiska synen på muntlig framställning. Något som det inte går att göra något åt. Som kroppslängd eller hårfärg. Självklart har vi fallenhet för olika saker här i livet. En sak har vi alla gemensamt oberoende av område – vi kan alla utvecklas. I dag finns det bland svenska advokater en ny medvetenhet rörande rollen som konsulter. I många regioner konkurrerar också byråerna hårt med varandra. Vad är det egentligen kunderna, klienterna attraheras av? Varför välja byrå A och inte byrå B eller C? För kunden/klienten handlar det sällan om kvalitet. Precis som i många andra branscher är skillnaden mellan olika erbjudanden oftast försumbar. Därför blir tilltal och bemötande en allt viktigare del av allt det som inverkar på hur klienter/kunder/mottagare gör sina val. För advokater blir självklart tal och agerande i det skarpa läget ett väsentligt konkurrensmedel. Det är många saker, inte bara retorik, som sammantagna skapar gott hantverk och goda resultat. Som retoriker och talartränare är jag noga med att inte vara dogmatisk. Det är så mycket i den juridiska kontexten som påverkar. God muntlig framställning, bra retorik, är naturligtvis inte det enda som leder till framgång. Men att det kan vara ett enastående, kraftfullt och funktionellt verktyg, ett verktyg som verkligen gör skillnad, det är obestridligt! Per Furumo Konsult i muntlig framställning 51 PRECIS SOM I MÅNGA ANDRA BRANSCHER ÄR SKILLNADEN MELLAN OLIKA ERBJUDANDEN OFTAST FÖRSUMBAR. DÄRFÖR BLIR TILLTAL OCH BEMÖTANDE EN ALLT VIKTIGARE DEL AV ALLT DET SOM INVERKAR PÅ HUR KLIENTER/ KUNDER/ MOTTAGARE GÖR SINA VAL.