Nordens Tidning 1
Artikelserie om psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är
idag den vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige. Trots detta är kunskapen om psykisk ohälsa begränsad både hos både arbetsgivare och välfärdsaktörer. Psykisk ohälsa är också fortfarande omgärdat av stigmatisering. kombinationen av okunskap och tabun leder till att människor i onödan hamnar i ett livslångt utanförskap. Med den här artikelserien undersöker vi hinder och möjligheter för människor med psykisk ohälsa på arbetsmarknaden. del 1. ungdomar del 2. arbetsgivarna Del 3. Vården del 4. Brukarorganisationerna försäkringskassa samarbetar. Idag finns cirka 80 samordningsförbund, men samverkansformerna kan se olika ut. – I många fall innebär samordningsförbundens arbete att personal från olika myndigheter ses på möten och diskuterar samarbetsformer. Att som i Sala arbeta tillsammans nära deltagarna är mindre vanligt, säger Jonas Wells, utvecklingsansvarig på NNS, Nationella nätverket för samordningsförbund. Behovet av samordning har ökat med Arbetsförmedlingens nya uppdrag – med reformerna inom sjukförsäkringen, etableringsuppdraget och den ökande psykiska ohälsan i samhället. – Personer med psykisk ohälsa behöver Heidi Vesterhiem (till vänster) har varit deltagare hos Sala samordningsteam i snart tre år. – Förutom den fantastiska personalen så finns det alltid trevliga människor att prata med här, som förstår vad man går igenom, säger hon. Här tillsammans med verksamhetsledare Anette Häggqvist. samtal från Arbetsförmedlingen varje vecka. De undrade vilka jobb jag hade sökt. Det var fruktansvärt stressigt när jag mådde så dåligt. Och på vårdcentralen möttes jag av nya stafettläkare vid varje besök. I teamet arbetar, utöver Anette Häggkvist, en kurator, en arbetsförmedlare och två socialkonsulenter. Deltagare som inte vill gå till läkaren själva får sällskap av kuratorn och de som är aktivt arbetssökande får stöd av arbetsförmedlaren. I samordningsteamets styrgrupp finns alla parter med; Försäkringskassa, Arbetsförmedling, kommunen och vården. Utvecklingen i Sverige går mot en ökad samverkan mellan myndigheterna och knyter an till en nordisk trend som pågått i drygt tio år. I Sverige märks den framför allt på det ökande antalet samordningsförbund, där personal från vård, socialtjänst, arbetsförmedling och ofta långvarig vård, parallellt med insatser från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten. Bristande kommunikation mellan myndigheterna gör att handläggningstiderna blir onödigt långa. För individen tar det längre tid att komma tillbaka till studier eller arbete efter en sjukskrivning, säger Henrietta Stein, direktör på avdelningen Rehabilitering till arbete på Arbetsförmedlingen. Medarbetare på Arbetsförmedlingen har länge efterfrågat bättre samarbete med vården, då framför allt med psykiatrin. Därför startar Arbetsförmedlingen ett utvecklingsarbete i höst för att klarlägga hur samarbetet mellan myndigheten och vården kan förbättras. – För personer som inte redan finns i vårdkedjan när de kommer till oss, utan har svårigheter som inte är diagnostiserade eller behandlade, är situationen ofta svår. Vi har inte stöd i lagen att remittera, men kan i bästa fall hjälpa till med en kontakt på vårdsidan, säger Henrietta Stein. nordens tidning nr 3 | 2015 25 FOTO: anna-karin FlOrén