Nordens Tidning 1
Arbetsmarknad och utbildning Norden samarbetar mo
t skolavhopp Antalet unga (16-29 år) i Norden utgör sammanlagt närmare fem miljoner människor. Skolavhopp har förekommit i alla tider och brukade innebära att unga i stället började förvärvsarbeta. När det nu inte är lika lätt som tidigare för unga att få ett arbete blir det istället allt viktigare att studera och klara gymnasieskolan. TexT Sid 8-11: lidiJa kOlOuh-Söderlund R isken för avhopp från gymnasiet är inte jämnt fördelad bland unga i Norden. Överlag visar forskning att unga från sämre socioekonomiska förhållanden, unga som bor i socioekonomiskt utsatta områden, unga med funktionsnedsättningar och tidigare specialundervisningselever är de grupper som löper störst risk för att hamna utanför utbildning och arbete. Det är också så att pojkar fullföljer utbildningen mer sällan än flickor, och elever inom yrkesinriktade linjer mer sällan än elever inom studieförberedande inriktningar. Orsaker till att unga avbryter gymnasiestudierna är många, bland annat handlar om att de blir mobbade eller har psykisk ohälsa. I rapporten ”10 orsaker till avhopp” har Temagruppen Unga i arbetslivet intervjuat över 200 ungdomar om deras anledningar till skolavhopp. Mobbning, psykisk ohälsa och brist på pedagogiskt stöd är bland de vanligaste orsakerna till avhopp, när de unga själva får ge sin syn på saken. Att unga slutar att gå till skolan för att de blir utsatta socialt eller inte får det pedagogiska stöd de behöver och har rätt till visar på det orättvisa i situationen och borde vara en väckarklocka för samtliga myndigheter och aktörer med ansvar för ungas utbildning och framtid. Idag finns det en politisk medvetenhet om detta i Norden och mycket bra arbete görs, men inte tillräckligt. Detta är en fråga som vi inom välfärdssektorn ständigt måste återerövra. Sedan 1950-talet har gymnasieutbildningen gått 8 nordens tidning nr 3 | 2015 från att vara till för en mindre grupp privilegierade unga, till att bli en skola för alla. Det här gäller i högsta grad i de nordiska länderna; här fortsätter idag 96-98 procent av de behöriga eleverna till gymnasiestudier (OECD 2014). eFtersom utbildning i ökande grad antas vara själva inkörsporten till ett produktivt vuxenliv är det en målsättning i alla de nordiska länderna att öka genomförandegraden inom utbildning på gymnasienivå. De nordiska utbildningssystemen klarar idag av att få 60-80 procent av årskullarna till en avklarad examen. Detta är en brist som gör att de enskilda unga som inte genomför utbildningen hamnar i en svagare position på arbetsmarknaden än de som har klarat utbildningen och att samhället går miste om viktig kompetens och arbetskraft. I flera länder diskuterar nu de politiska partierna för- och nackdelar med att göra gymnasieutbildningen till ett krav. Tanken är att staten och huvudmännen får ett större ansvar för att se till att alla unga klarar sig igenom utbildningen om den är obligatorisk och att det kan bidra till en tydligare incitamentsstruktur för att stötta utsatta elever. Insatser för elever som behöver extra stöd för att klara studierna finns i alla nordiska länder. Lösningarna är många, ser olika ut och har varierat över tid. Nordens Välfärdcenter bedriver tre projekt som är nära relaterade till unga som har behov av skräddarsydda insatser för att avsluta sin utbildning och senare få tillträde till arbetsmarknaden: Nordiska fosterbarn, Kunskapsbanken och Unga in i Norden.