Advokaten 1
NYHETER Första digitala nyemissionen Den 17 decem
ber skickades den första nyemissionen undertecknad med en kvalificerad elektronisk signatur in till Bolagsverket. Nyemissionen genomfördes som ett samarbete mellan det svenska teknikbolaget ZealiD och advokatbyrån Cederquist. ZealiDs lösning är det första kvalificerade certifikatet (enligt EU-förordningen eIDAS) som fått godkänt av Post- och telestyrelsen. Regeringen tillsatte i mars 2020 en utredning om förutsättningarna för ”ökad och standardiserad användning av betrodda tjänster i den offentliga förvaltningen”. Användning och validering av elektroniska signaturer utgör en viktig del i utredningen, som efter förlängning av tiden ska slutredovisas senast den 30 juni i år. Migrationsverket får ny organisation Vid årsskiftet 2020/2021 får Migrationsverket en ny organisationsstruktur. Förändringen innebär bland annat att antalet regioner minskas från sex till tre, att en avdelning för nationell operativ verksamhet etableras, att huvudkontorets struktur förändras samt att avdelningarna för förvaltningsprocess och förvar regionaliseras. Enligt Migrationsverket är syftet med den förändrade strukturen att anpassa myndighetens organisation till förändrade förutsättningar. Vanligt att försöka påverka polisanställda 40 procent av de polisanställda har under de senaste 18 månaderna utsatts för en eller flera händelser där någon försökt påverka dem genom trakasserier, hot, våld eller skadegörelse. Det framgår av en undersökning som Brottsförebyggande rådet, Brå, genomfört. Enligt studien kan påverkansförsöken leda till att poliser förändrar sitt beteende i privatlivet, men också att de byter eller lämnar sitt uppdrag. Brå: Polisanställdas utsatthet relaterad till tjänsten 10 Skatteverket ska betala efter felaktig utmätning Enskilda som processar mot staten har i vissa fall rätt att få ersättning för sina rättegångskostnader, fastslog Högsta domstolen den 1 december. Enligt beslutet ska Skatteverket stå för en kvinnas rättegångskostnader för att överklaga ett felaktigt utmätningsbeslut. Ärendet gäller en kvinna som fått sin bil utmätt av Kronofogdemyndigheten. Utmätningen gjordes för att reglera en annan persons skulder till bland andra Skatteverket. Efter att själv ha överklagat, utan framgång, anlitade kvinnan en jurist som hjälpte henne att ta fram bevis och formulera ett överklagande. Skatteverket medgav därefter överklagandet, men motsatte sig att betala kvinnans kostnader för överklagandet. Tingsrätten hävde utmätningen, men avslog yrkandet om ersättning för rättegångskostnader. Kvinnan överklagade och fick stöd av hovrätten, som förpliktade Skatteverket att stå för rättegångskostnaderna. Frågan kom sedan slutgiltigt att avgöras av Skatteverket ska stå för rättegångskostnaderna efter en felaktig utmätning, enligt en dom från HD. HD, sedan Skatteverket överklagat. HD mål nr Ö 5734-19 Och Högsta domstolen går alltså på samma linje som hovrätten. I avgörandet hänvisar domstolen till ett tidigare prejudicerande avgörande, ”RF och rättegångskostnaderna”. HD fastslog där att staten kan åläggas ett ansvar för rättegångskostnader i utmätningsärenden där staten är part, eftersom det annars i vissa fall skulle strida mot rätten till rättvis rättegång enligt artikel 6.1 i Europakonventionen och mot regeringsformens 2 kap. 11 §. hd konstaterar också att kvinnan haft skäl att anlita ombud, eftersom hennes eget överklagande inte fick Skatteverket att ändra beslutet. Skatteverket ska nu stå för kvinnans rättegångskostnader. Ensamkommande barns rätt till biträde klargjord Barn som saknar vårdnadshavare i Sverige har rätt till ett offentligt biträde även om de inte begärt att ett biträde ska förordnas. Det fastslog Migrationsöverdomstolen i en dom i december. Migrationsverket beslöt den 17 oktober 2018 att utvisa två barn, ett syskonpar. Barnen återvände till hemlandet, men reste till Sverige på nytt och sökte asyl i februari 2020. Migrationsverket beslöt dock att inte ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning. Barnen överklagade till migrationsdomstolen, där deras gode man förde syskonens talan. Efter avslag även där överklagade barnen till Migrationsöverdomstolen, och anförde att migrationsdomstolen hade begått ett grovt rättegångsfel genom att inte förordna ett offentligt biträde till dem. Detta stred enligt överklagandet mot utlänningslagen 18 kap. 1 a § andra stycket. Och Migrationsöverdomstolen gav alltså de båda syskonen rätt ifråga om biträdet. Barn som saknar vård nadshavare i Sverige har rätt till ett offentligt biträde enligt utlänningslagen 18 kap. 1 a §, även om det inte har begärts att ett biträde ska förordnas, enligt domstolen. Eftersom migrationsMigrationsöverdomstolens dom (MIG 2020:22) domstolen avgjort målet utan biträde undanröjde Migrationsöverdomstolen migrationsdomstolens dom. Migrationsdomstolen undanröjde också Migrationsverkets beslut och återförvisade målet till Migrationsverket för ny handläggning. ADVOKATEN NR 1 • 2021 FOTO: TOM KNUTSON