Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Kritik och debatt professionella som
domare måste man vara beredd på att få kritiska synpunkter på domar och beslut men även i övrigt på verksamheten vid domstolen. Det handlar om synpunkter från parter och ombud men också från allmänheten. Så har det alltid varit och så ska det också vara. Särskilt som justitieråd i Högsta domstolen är man medveten om att allt kommer att kritiskt granskas och nagelfaras. Att så sker är en viktig och i det närmaste omistlig del av den kontroll och belysning som den dömande verksamheten alltid ska vara föremål för. Debatt och kritik från advokater, åklagare och andra som är verksamma i rättssystemet är ett centralt inslag i det sammanhanget. Som domare får man också vara beredd på mer osaklig kritik. I min inkorg finns hela tiden mejl från personer som tar heder och ära av mig, av kollegor och andra med offentliga uppdrag. I regel stannar det vid nedsättande omdömen men ibland går det längre. Det brukar dock inte vara personer som är professionellt verksamma i det rättsliga systemet som ägnar sig åt sådant. Jag blev därför väldigt förvånad när jag läste en artikel publicerad den 28 oktober 2020 i Folkbladet Västerbotten. I artikeln uttalar sig en advokat som företräder en man som ansökt om resning i Högsta domstolen. Uttalandena var föranledda av att domstolen hade beslutat att avslå resningsansökningen.1 ten bland annat följande. ”Mitt förtroende för Högsta domstolen har sedan tidi1 Jag nämner för transparensens skull att jag inte deltog i avgörandet och att jag saknar kännedom om vad målet närmare handlar om. 2 NJA 2018 s. 1103. 20 gare varit lågt, nu är det på botten. Jag säger som Jesus sa vid korsfästelsen, jag citerar Lukasevangeliet 23:44. ’Förlåt dem, ty de vet inte vad de gör’.” ”En sak har Högsta domstolen lyckats med. De har skrämt bort mig från ytterligare resningsärenden. Jag tar den här vinken från HD och lämnar oskyldigt dömda i fred. Sådana här påfrestningar klarar inte mitt psyke i längden.” ANDERS EKA Anders Eka är justitieråd i Högsta domstolen sedan 2013, och utnämndes 2018 till Högsta domstolens ordförande. Eka skriver om betydelsen av att de som är verksamma i det rättsliga systemet håller sig på en viss nivå när kritik framförs och att det sker med respekt för de olika roller som finns i rättssystemet. I förlängningen riskerar annars förtroendet för rättsväsendet i stort att undergrävas. ”Efter den här dagen finns det inga ursäkter för Sverige. Vi har en oskyldigt dömd i fängelse och ingen bryr sig om det. Jag blir rädd av att bo i det här landet. Beslutet är äckligt.” I artikeln uttalar advokajag kan naturligtvis förstå att ett avslag på en resningsansökan kan kännas som en besvikelse inte bara för klienten utan också för ombudet. Men jag hade inte väntat mig att en ledamot av Advokatsamfundet skulle uttala sig så här om Högsta domstolens sätt att utföra sina uppgifter. Ett annat exempel kommer från Svenska Dagbladet den 25 november 2020. Det var där fråga om uttalanden från en åklagare. Även om uttalandena inte alls var lika långtgående som advokatens kan det finnas skäl att kommentera också dessa. Av artikeln framgår att åklagaren tillsammans med en kollega hade drivit mål där åtal väckts för våldtäkt som skulle ha begåtts via nätet. Åklagaren menade att vissa ADVOKATEN NR 1 • 2021