Advokaten 1
» betat med barnrättsärenden sedan början av 1990
talet och har upplevt att konventionen ofta har viftats bort av myndigheter och domstolar och att barn inte alls fått göra sig hörda. När hon startade sin bana var det till exempel ovanligt att ett biträde faktiskt besökte och talade med sina barnklienter, åtminstone om de var under tonåren. UllaBella af Klercker fick utstå en del syrliga kommentarer när hon själv redovisade uppgifterna från – och kostnaderna för – möten med tre eller fyraåringar. – Det här har svängt, på en relativt kort tid, från att barnen inte kom till tals över huvud taget, till att det skrevs in i LVU att barnet har rätt att göra sig hört. Och nu har vi barnkonventionen som lag, där det slås fast att barnen är rättighetsbärare, konstaterar hon. Själv har hon alltid använt sig av barnkonventionen. – Där märker jag en skillnad. Tidigare började folk titta i taket och vänta på att jag skulle bli färdig. Nu lyssnar domstolarna mycket mer in det jag säger, de tar det på större allvar, säger hon. Skillnaden märks främst i förvaltningsdomstolarna, som är vana sedan länge vid att ha barn i rättsprocesser. 28 28 – De har lyft fram barnkonventionen och att barnet ska bli hört. Domstolarna är på tå: Har barnets biträde besökt barnet, kommer barnet till tals, vad säger barnet? De tar det på större allvar, säger UllaBella af Klercker. Även åklagarna, när UllaBella af Klercker är särskild företrädare i brottmål, är nu mer lyhörda för barnets synpunkter och noggranna med att barn får information, menar hon. – Det har blivit en förändring, men inte den radikala förändring som jag hoppats på. Och det gäller framför allt rätten att få ett biträde, rätten att aktivera sina rättigheter, säger UllaBella af Klercker och tillägger att det också finns en stor osäkerhet kring hur konventionen ska hanteras och vilken tyngd den ska tillmätas. Hennes uppfattningar delas av alla intervjupersoner. Ja, visst har det gått framåt, inte minst genom att lagen uppmärksammas och alla aktörer känner till principen om barnets bästa och barnets rätt att bli hörd. Samtidigt famlar både myndigheter och domstolar ännu i hur bedömningarna ska göras, när och hur man ska tala med barn och vilken tyngd barns uppfattningar ska ges i beslut. ADVOKATEN NR 1 • 2021