Advokaten 1
Synen på barn i vårt samhälle är paradoxal, anser
professor Pernilla Leviner. » DAGS FÖR 2.0 Efter ett år med barnkonventionen är det alltså en blandad bild som tonar fram. Medvetenheten har ökat och många vill verkligen lyfta fram barnens rättigheter. Men fortfarande saknas både kunskap och resurser på många håll. Konventionens princip om rätten att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet är i många fall en chimär, eftersom barnet saknar röst i många sammanhang. Så hur går vi nu vidare med att förverkliga barnkonventionen? Pernilla Leviner beskriver sig som skeptisk men också hoppfull inför framtiden. Samtidigt efterlyser hon fortsatt utveckling på området. – Jag tror att barnkonventionen har gjort enormt mycket nytta. Men man kan också säga att vi har en annan barnsyn nu, mycket tack vara barnkonventionen, än den vi hade för 30– 40 år sedan när konventionen började arbetas fram. Jag kan tycka att det är lite ironiskt att vi håller på och dividerar om huruvida Sverige lever upp till ett 30 år gammalt dokument, säger Leviner, som efterlyser vad hon kallar barnkonventionen 2.0 nu. Daniel Hedlund konstaterar att vi, även om barnets ställning på många sätt utvecklats positivt sedan 1990talet, också måste börja tänka i termer av resurser och kompetens i samhällets olika sektorer. – Där tror jag att vi tyvärr går i motsatt riktning. Jag Utredaren: Utmaning att göra verkstad av barnkonventionen – vänd! BARNRÄTTSBYRÅN Barnrättsbyrån startade som ett projekt inom Ersta diakoni 2011, och har funnits som egen organisation i fem år. Byrån har i dag verksamhet i Stockholm och Umeå. Totalt 11 medarbetare, bland andra jurister och socionomer, arbetar på Barnrättsbyrån med att ge socialt och juridiskt stöd åt barn och unga, 0–21 år. Byrån arbetar på uppdrag av barn och unga. Enligt Ida Hellrup är det första steget i kontakten 32 32 att lyssna på den hjälpsökande. Många av barnen och ungdomarna bär, enligt Ida Hellrup, på er farenheter av att inte bli lyssnade på. Därefter formuleras ett uppdrag som barnet vill ha hjälp med. Uppdragen handlar ofta om stöd i kontakt med myndigheter som socialtjänsten, skolan eller rättsväsen. I de flesta fallen har den unge enligt Ida Hellrup ingen rätt till juridiskt ombud. Där det finns en sådan rätt hjälper Barnrättsbyrån också till med att hitta lämpliga biträden, och samarbetar med dem. Sedan öppningen har Barnrättsbyrån haft kontakt med över 700 barn och unga. Majoriteten av klienterna har varit placerade i samhällsvården, och kontakterna rör ofta problem med placeringarna. Många kommer också från andra länder. Under 2018 var 59 av de 97 barn och unga som fick stöd ensamkommande flyktingar. Under 2018 bodde 85 procent av de barn och unga som tillfrågats utan sina föräldrar. En mycket stor del av dem stod utan ett ordnat boende. De hjälpsökande unga hittar ofta Barnrättsbyrån via yrkesverksamma vuxna som möter barn i utsatta situationer. De kan vara skolkuratorer, gode män, lärare, fotbollstränare, advokater och ibland även socialsekreterare. ADVOKATEN NR 1 • 2021 tror inte att man är beredd att finansiera fler nya eller vidareutbildade socionomer och vad det nu kan vara för att verkligen förändra situationen för utsatta barn och ungdomar eller för att kunna ha kapacitet att arbeta preventivt. Här behövs en tydlig politisk plan för att det ska bli skillnad, menar Daniel Hedlund. – Vad jag önskar mig, det är väl att man ska ha ett sakligt politiskt ledarskap som verkligen tog det här på allvar och till exempel inför ett val kunde visa upp vad man vill med barns rättigheter både på kort och på lång sikt. Lagen är ju, som man brukar säga, fryst politik. Då bör det finnas en tydlig politisk vilja om de här sakerna. Och finns inte den så händer inget. Advokat Tove Sander anser att vi nu bör genomföra de lagändringar som barnkonventionsutredningen pekat på. Men sedan är det dags att gå vidare ut i praktiken. – Det handlar väldigt mycket om utbildning av alla som möter barn i myndighetsutövning och som fattar beslut som rör barn, säger hon. Även advokat UllaBella af Klerck”Jag kan tycka att det är lite ironiskt att vi håller på och dividerar om huruvida Sverige lever upp till ett 30 år gammalt dokument.” pernilla leviner er efterlyser praktisk handling, inte minst från advokaterna. – Vi måste hela tiden väga in barnen och synliggöra dem i processen, vilket man inte alltid har gjort. Annars blir barnkonventionen bara fina ord, säger hon och tillägger att det förstås tar tid. Det behövs också vägledning från domstolarna. Advokaterna argumenterar, men behöver också få något tillbaka, påpekar UllaBella af Klercker. – Även om vi är fel ute, så ge oss vägledning och något att tolka. Men även lagstiftaren har en läxa att göra, menar UllaBella af Klercker. Det behövs större tydlighet i hur barn kan aktualisera sina rättigheter, ökade möjligheter till juridiskt biträde och ett klagoinstitut. Ida Hellrup på Barnrättsbyrån har en tydlig bild av hur arbetet nu ska fortsätta. – Vi ska fortsätta att gneta på och inte ge upp, och göra det tillsammans med barnen och ungdomarna. Det gäller att inte glömma bort dem utan se till att informera, prata med barn och verkligen se till att de förstår, säger hon, och skickar med en rad maningar till advokaterna: – Var modiga och våga pröva saker för att stärka barns rättigheter. Hänvisa inte bara utan våga argumentera och använda er av de källor som finns. Var kreativa och tänk på nya sätt. Och ta hjälp av oss! Hör av er till oss så jobbar vi tillsammans. ¶ FOTO: NIKLAS BJÖRLING