Advokaten 1
» UTREDAREN Utmaning att göra verkstad Barn i Sve
rige har ett på papperet starkt rättighetsskydd. Men inom tillämpningen återstår mycket arbete att göra, anser regeringens barnkonventionsutredare, hovrättspresidenten Anders Hagsgård. FOKUS: BARNKONVENTIONEN SOM LAG Om du sammanfattar, hur starka är barnkonventionens rättigheter i dag i svensk lagstiftning och praxis? – Sett på papperet är de relativt starka. Svensk lagstiftning överensstämmer till allra största delen med barnkonventionen. På papperet, säger du. – Ja, vårt uppdrag var ju att se Vilka konsekvenser får det att tillämpningen brister? – Att barn rent faktiskt inte får ut sina rättigheter. ”De flesta som kommer i kontakt med barn, de finns ute i skolan, hur svensk lagstiftning överensstämmer med barnkonventionen, inte hur tillämpningen ser ut. För där tror jag nog att det finns en hel del att arbeta med. Man ska ha klart för sig att de flesta som arbetar med frågor som rör barnkonventionen, de är inte advokater och domare. De flesta som kommer i kontakt med barn, de finns ute i skolan, i socialförvaltningen, andra kommunala förvaltningar, hälsooch sjukvård. De är sällan jurister och har inte den juridiska träningen. Det är en stor utmaning för samhället. BARNKONVENTIONSUTREDNINGEN: EN DIGER LUNTA UTAN FÖRSLAG Regeringen beslutade den 15 mars 2018 att tillsätta en utredare med uppdraget att kartlägga hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med FN:s konvention om barnets rättigheter. I september 2019 förlängdes tiden för uppdraget. Till särskild utredare utsågs hovrättspresidenten Anders Hagsgård. I expertgruppen satt bland andra tidigare chefs-JO och domaren i Europadomstolen Elisabet Fura, professor Rebecca Thorburn Stern och advokat Anne Ramberg, tidigare generalsekreterare i Advokatsamfundet. Utredningens uppdrag var följande: l Kartlägga hur svensk lagstiftning och 34 34 praxis stämmer överens med rättigheterna i barnkonventionen (artiklarna 1–42). l Särskilt redovisa hur barnets bästa och rätt att uttrycka sina åsikter tolkas i praktiken. l Analysera hur barnets bästa förhåller sig till andra intressen som ska beaktas. Utredningen skulle inte studera tillämpningen av konventionen och inte heller lämna några förslag. Den 12 november 2020 överlämnade utredningen sitt betänkande Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63). Betänkandet består av tre volymer, sammanlagt drygt 1 800 sidor, där utredningen går igenom de 42 artiklar i barnkonventionen som är svensk lag och hur lagstiftningen stämmer överens med dessa. Utredningens övergripande slutsats är att svensk lagstiftning och praxis till allra största delen stämmer överens med barnkonventionen. Utredningen redovisar dock ett 30-tal punkter, där svensk lagstiftning inte överensstämmer med barnkonventionen. Några av dessa rör: l Familjerätt. Bland annat anses inte barns rätt att framföra sina åsikter och delta i ett förfarande om vårdnad, boende och umgänge helt säkerställd av regleringen i föräldrabalken eller annan lagstiftning. Utredningen pekar också på att utformningen av 6 kap. 2 a § föräldrabalken, om barnets bästa vid avgöranden om vårdnad, boende och umgänge, kan ge upphov till bedömningar av ett barns bästa som inte stämmer ADVOKATEN NR 1 • 2021 i socialförvaltningen, andra kommunala förvaltningar, hälso- och sjukvård.” anders hagsgård Framför allt tror jag att barn inte kommer till tals i den utsträckning som de borde göra. Dels hör man inte barn i den utsträckning man borde göra och dels har man inte i tillräcklig grad barnanpassade förfaranden. Vi tittade ju på hur barnets bästa och barnets rätt att komma till tals tolkas i praktiken. Här fann vi brister i både domstolarnas och myndigheternas tolkning av barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sina åsikter. Barnets bästa bedöms inte i den omfattning det borde, eller i vart fall beskrivs det inte hur man kommit fram till vad som är barnets bästa och vilka avvägningar som gjorts. Principen om barnets bästa tycks ställa till en del problem. Varför är just denna artikel så svår att tillämpa och skapa regler kring? – Jag tror att det kan vara lite svårt att förstå hur den här principen används. Ibland vinner ju barnets bästa, ibland vinner det inte. Barnets bästa ska beaktas eller vägas in, men det är inte det enda viktiga. Barnfamiljer kan till exempel bli vräkta. Det är inte till barnets bästa att det får flytta, men nu har samhället bestämt att vi har en lagstiftning som säger att hyresvärdar måste kunna få ut sin hyra. Det handlar om att olika intressen måste vägas emot varandra. Det kan vara svårt för ickejurister att förstå, medan jurister är mer vana vid