Advokaten 1
av barnkonventionen att flera motstående intresse
n ska vägas mot varandra. Därför är det viktigt att beslutsfattare motiverar sina beslut, visar vilket underlag som finns, om barnet blivit lyssnat på och vad barnet tyckte, och sedan hur de vägt de olika intressena mot varandra. Då blir processen begriplig. Även för artikel 12, om barnets rätt att uttrycka sin mening, pekar ni på en del rättsliga luckor. Här berättar också intervjupersoner om brister i tillämpningen. – Ja inom familjelagstiftningen saknas det i viss mån regler kring detta. Sedan är nog en del lite osäkra kring när man kan höra barn. Många är nog inte heller vana vid att höra barn. Det kan bli lite valhänt. Det här har vi inte undersökt så mycket, men det är min bild. Jag har fått en väldigt god bild av Barnahus, där olika aktörer samarbetar i en miljö som är anpassad för barn. Jag tror att det skulle behövas liknande satsningar på fler områden. Det vi kunde se när vi tittade på hur bestämmelser om barnets rätt att uttrycka sina åsikter tolkas i praktiken var att de allra yngsta barnen inte kom till tals. Det hade nästan skapats åldersgränser. Flera av de brister i överensstämmelsen ni funnit handlar om att barn inte kan få juridiska biträden. Varför är det viktigt att kunna få den hjälpen? – Har man hamnat i en sådan process som det handlar om, då är man bara genom det utsatt. Det ska ske något med barnet som påverkar det starkt. Då är det viktigt att barn kan ta vara på sina intressen, att de har någon som hjälper dem. Ibland finns det också personer i deras omgivning som har motstående intressen. De är i en utsatt situation och behöver hjälp att ta vara på sin rätt. Hur går vi vidare nu för att förverkliga barnkonventionen? – Det är utmaningen, att göra verkstad av barnkonventionen. Där tror jag att mycket handlar om utbildning av dem som arbetar med barn. Barnombudsmannens kunskapslyft är en del av detta, men jag tror också att alla myndigheter måste satsa på egen utbildning. Det handlar dels om kunskap om barnkonventionen som ett folkrättsligt dokument, dels om hur man till exempel gör bedömningar av barnets bästa och hur barnets bästa ska beaktas i förhållande till andra intressen. Anders Hagsgård. Vad kan advokaterna göra för att driva arbetet med barns rättigheter vidare? – Argumentera för sina klienter och framföra deras synpunkter. Som domare är min erfarenhet att bra ombud gör målen bättre. Det blir en allsidig belysning och det leder till en bättre kvalitet på avgöranden med bra ombud. ¶ Tvångsvårdade barn: Svårt för unga att aktivera rättigheterna – vänd! överens med innebörden av artiklarna 3.1 och 9 i barnkonventionen. l Tvångsvård. Bestämmelserna i LVU, LPT, LRV och lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård är inte fullt förenliga med innebörden av artikel 17, eftersom det saknas bestämmelser som uttryckligen säkerställer frihetsberövade barns tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor. l Flykting- och migrantbarns rättigheter. Det är inte förenligt med artikel 28 i barnkonventionen att grundskoleutbildningen, enligt svensk lag, inte är obligatorisk för alla barn som har rätt till utbildning, bland annat asylsökande barn och barn utan tillstånd att vistas i landet. Detta ADVOKATEN NR 1 • 2021 stämmer inte heller överens med artikel 22. Bestämmelsen i 9 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll ger utrymme för godtyckliga frihetsberövanden på ett sätt som inte är förenligt med artikel 37 b. l Rätt till juridiskt biträde. Här pekar utredningen på en rad situationer där barn, för att Sverige ska leva upp till barnkonventionen, borde tillförsäkras rätt till biträde. Det gäller bland annat att barn som fyllt 15 år inte har rätt till juridiskt biträde vid överklagande av ett beslut enligt 15 b § LVU om att placeras vid en låsbar enhet och att barn som är föremål för psykiatrisk tvångsvård först vid en rättegång har rätt till ett offentligt biträde. Förutom de brister som upptäckts lämnar utredningen också rekommendationer om områden där lagstiftningen kan ses över för att få en tydligare överensstämmelse med konventionen. Dessutom presenteras en rad iakttagelser om tillämpningen av barnkonventionen. Utredningen pekar där på att det inom många verksamheter tycks finnas en uppfattning om att yngre barn inte kan och inte bör uttrycka sina åsikter. Det finns också, enligt utredningen, på många håll en osäkerhet kring hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas. Utöver det upplever också många vuxna att det är svårt att inom en yrkesroll prata med barn. » 35 35 FOTO: TOBIAS LIEDHOLM/DOMSTOLSVERKET