Advokaten 1
– Jag skickade en sådan begäran till domstolen, o
ch hänvisade särskilt till barnkonventionens bestämmelser om att barn har rätt att komma till tals och höras. Då blev faktiskt båda barnen kallade till förhandlingen, säger Sait Umdi, och tillägger att han inte är säker på att det hade blivit samma svar från domstolen om inte barnkonventionen hade varit lag. I slutet av december kom Migrationsöverdomstolen med ett avgörande (MIG 2020:24) där just barnkonventionen lyftes fram. Domstolen bedömde att ett 14årigt barn, fött och uppvuxet i Sverige, skulle beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter eftersom en utvisning ansågs stå i strid med barnkonventionen. – Jag hoppas att domen ska bidra till en enhetligare UTLÄNNINGSLAGEN 1 KAP. 10 § I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. 11 § När frågor om tillstånd enligt denna lag skall bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet skall, om det inte är olämpligt, barnet höras. Den hänsyn skall tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar. jen. Samtidigt måste förstås barnens synpunkter och eventuella egna asylskäl också komma fram. – Om det inte är olämpligt med tanke på barnets ålder och mognad så pratar jag med barnet enskilt och försöker identifiera om det finns några särskilda skäl som gäller just för barnet, säger han. Samtalet skulle, om än inte så ofta, i slutänden kunna leda till att Sait Umdi måste frånträda ärendet om det visar sig att barnet har egna asylskäl kopplade till någon vuxen i familjen. Barnet kan i så fall få ett eget biträde. Även Migrationsverkets handläggare talar som regel med de sökande barnen. Men här finns ett problem, påpekar Sait Umdi. Föräldrarna har nämligen rätt att närvara vid samtarättstillämpning vad gäller barnkonventionen, så att konventionen får större genomslag även hos underinstanserna, säger Sait Umdi. FÅTT KRITIK Som biträde företräder Sait Umdi som regel hela familADVOKATEN NR 1 • 2021 let, vilket kan göra att barnet inte vågar tala fritt, särskilt om barnet kanske har egna asylskäl som hänger ihop med exempelvis en misshandlande förälder. Enligt lagstiftningen ska Migrationsverket tala med barn om det inte är olämpligt. Formuleringen har kritiserats av FN:s barnrättskommitté. I sin senaste rapport om förhållandena i Sverige pekar kommittén på att orden kan tolkas som att myndigheten kan låta bli att Inom migrationsrätten uppstår många krockar, när barns rättigheter ställs mot en stark önskan att begränsa invandringen. » 39 39 FOTO: ISTOCK