Advokaten 1
ligt barnkonventionens artiklar 3 och 12, summera
r Daniel Hedlund. Vilsenheten och bristen på kompetens lämnar troligen spår hos de barn som söker uppehållstillstånd. När Barnombudsmannen i en av sina årsrapporter undersökte hur barn upplever migrationsprocessen uppgav många att de saknade information och att de inte förstod processen. De förstod många gånger varken vad samtalet med Migrationsverket handlade om, eller varför deras fingeravtryck togs. PAPPERSLÖSA I KLÄM En särskilt sårbar grupp barn är alla de som lever som papperslösa migranter i Sverige. Ingen vet hur många de är, men det totala antalet papperslösa barn och vuxna uppskattas till mellan 10 000 och 50 000. De papperslösa barnen har rätt till skola och sjukvård. Skolgången är dock inte obligatorisk för dem, och inte heller för asylsökande barn, något som barnkonventionsutredaren Anders Hagsgård pekat ut som en brist i förhållande till barnkonventionen. De papperslösas situation, både i Sverige och i Storbritannien, har nyligen studerats av forskaren Jacob Lind vid Malmö universitet. I sin doktorsavhandling pekar han på att barnkonventionens rättigheter kan vara ett användbart verktyg för att hjälpa papperslösa barn. Men för att det ska bli möjligt måste såväl idéerna om barns rättigheter som de papperslösa barnens utsatthet synliggöras och problematiseras. Ett grundproblem enligt Jacob Lind är att rättighetsbärare måste kliva fram och kräva sin rätt. Detta är förstås ofta svårt för barn. Men alldeles särskilt svårt blir det för barn som lever gömda, med hot om avvisning. Det barn, eller den förälder, som hävdar rättigheter i Sverige utsätter sig därmed för en risk som många gånger upplevs som värre än att leva utan rättigheter. Föräldrar till gömda och papperslösa barn anser själva som regel att de försöker undkomma avvisning för att skydda sina barn. Från politiskt håll och myndighetshåll ses dock snarare föräldrarna som de som förstör för barnen. Ekvationen blir mycket svår att få ihop till konkreta rättigheter och insatser, menar Jacob Lind. INTRESSEN KROCKAR ”Barnperspektivet stärks, men lagen i sig ger ingen ny rätt för barnet att få uppehållstillstånd i Sverige.” Så beskrev Migrationsverkets biträdande rättschef Carl Bexelius situationen i ett pressmeddelande december 2019, inför den nya lagen. I pressmeddelandet konstateras att barnets bästa redan före barnkonventionslagen har vägts in i verkets bedömningar, men att lagen innebär att verket kan ”tydligare identifiera, motivera och dokumentera de avvägningar vi gör för det enskilda barnet”. Migrationsverket uppges också ha tagit fram nya rutiner och stöd i handläggningen av barnärenden, och dessutom satsat på att utbilda chefer och medarbetare. ADVOKATEN NR 1 • 2021 Samtidigt har Migrationsverket att tillämpa den tillfälliga utlänningslagen, som starkt begränsat möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen innehåller regler om tidsbegränsade uppehållstillstånd, hårdare krav för familjeåterföreningar och högre krav för att få uppehållstillstånd på humanitär grund. Sait Umdi ser i sitt arbete att den tillfälliga lagen påverkar barns liv, inte minst för att många tvingas leva utan en av sina föräldrar, som antingen finns kvar i hemlandet, eller i Sverige, medan barnet är kvar i hemlandet eller Sverige. Även Daniel Hedlund är övertygad om att de hårda reglerna slår särskilt mot barn. De tidsbegränsade uppehållstillstånden påverkar barn starkt och väcker mycket känslor, när barn rycks upp efter att ha rotat sig i Sverige, eller tvingas leva i ovisshet gång på gång, anser han. – När man under sent 1970tal övergick till permanenta uppehållstillstånd som huvudregel var det just för att dåvarande Invandrarverket – och även polismyndigheterna som på den tiden handlade vissa ordinarie kategorier av utlänningsärenden – skulle slippa hålla på och pröva om hela tiden. Det ansågs även ge en viss stabilitet för dem som det rörde, säger Daniel Hedlund. Den tillfälliga utlänningslagen gäller till den 19 juli 2021, och arbetet pågår med en ny utlänningslag. Daniel Hedlund hyser inga större förhoppningar om att den nya lagen ska förbättra situationen för barn på flykt. – Det är svårt att se exakt var man hamnar men det verkar ju av betänkandet ändå som att man rör sig i den riktningen, att tidsbegränsade tillstånd ska vara normen. Det drabbar ju indirekt barn och unga, även om det tar sikte på migrationen generellt, säger han. FLER KOMMER Coronapandemi, hårda gränser runt EU och restriktiv migrationspolitik har för tillfället kraftigt minskat strömmen av flyktingar som kommer till Sverige. Mycket tyder dock på att trycket åter kommer att öka, påpekar Daniel Hedlund. Våldsamma konflikter och klimatförändringar är ett par faktorer som driver på. Många av flyktingarna kommer också, med största sannolikhet, att vara barn och unga, eftersom de mest utsatta länderna ofta har påtagligt unga befolkningar. – Situationen i omvärlden bäddar för allt fler svåra avgöranden, säger han. Sait Umdi efterlyser en generell kompetenshöjning när det gäller att möta och lyssna på barn. – Det är viktigt att Migrationsverket utvecklar sin kompetens i att bemöta barn och låta barn komma till tals, att se de specifika problem som barnet har och barnets skyddsbehov, säger han. Och även advokaterna behöver utbilda sig och träna. – Alla som jobbar med dessa ärenden måste bli bättre på att lyssna på barn och låta dem komma till tals. Jag hoppas att mina kollegor ger barnen den möjligheten, de som jobbar med barn, säger Sait Umdi. ¶ KÄLLOR l Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63) l Barnombudsmannen: Dom tror att dom vet bättre, 2020. l Barnombudsmannen: Vem bryr sig – när samhället blir förälder, 2019. l Barnombudsmannen: ”Vi lämnade allting och kom hit”– Röster från barn och unga på flykt, 2017. l Barnrättsbloggen, barnrattsbloggen.wordpress. com/. l Dane, Louise; Köves, Amanda Johansson: Barns rättigheter i migrationsprocessen, i Åhman; Leviner; Zillén: Barnkonventionen i praktiken, Norstedts juridik, 2020. l FN:s barnrättskommitté: Concluding observations on the fifth periodic report of Sweden, 2015. l Lagrådet: Utdrag ur protokoll vid sammanträde 6/9 2017. l Leviner, Pernilla: Barns rätt till delaktighet, i Åhman; Leviner; Zillén: Barnkonventionen i praktiken, Norstedts juridik, 2020. l Leviner, Pernilla: Barns rätt till skydd från att fara illa – ett tydligt uppdrag men komplexa bedömningar, i Åhman; Leviner; Zillén: Barnkonventionen i praktiken, Norstedts juridik, 2020. l Lind, Jacob: The Politics of Undocumented Migrant Childhoods: Agency, Rights, Vulnerability, Malmö universitet, 2020. 41 41