Advokaten 1
SAMFUNDET ringsbolaget efter begäran av Y. Bolage
t lämnade inte ut uppgifterna. Vad avser försäljningen av fastigheten så var han i kontakt med mäklare. Dennes uppfattning var att det skulle vara svårt att sälja gården med hänsyn till dess skick. Den var under renovering i olika delar av fastigheten. För att bespara kostnader så uppmanade han Y att själv hålla den kontakt som krävdes med mäklaren. Det visade sig att deras farhåga om möjligheterna att sälja gården till ett någorlunda bra pris var överdrivna. Intresset var dessutom betydligt större än vad både mäklare och han förväntat sig. Det var cirka 20 personer på visning. Huruvida de var seriösa spekulanter eller mer nyfikna är givetvis svårt att yttra sig om. Han hade anlitat en firma för att rensa det värsta utomhus och grovstäda inomhus. Till yttrandet har A bilagt; • Bouppteckning för Z • Mejlkorrespondens med Y avseende bl.a. kvitto på sänginköp • Skrivelse från A till Y GENMÄLE FRÅN ANMÄLAREN I genmäle, som kom in till Advokatsamfundet den 27 december 2019, har Y vidhållit tidigare anmärkningar och tillagt i huvudsak följande. I svaret skriver A att han har ”fått berättat för sig” och att ”i de uppgifter han fick tillhanda hade Z en sammanboende under den tid Z träffade Y”. Av dessa meningar framkomADVOKATEN NR 1 • 2021 mer hela problematiken. A har trott på vad fadern P och brodern B och det före detta flickvännen F har sagt till honom utan att ifrågasätta lögnerna. Därmed har A agerat jävigt. Att F var Z:s sambo är en efterhandskonstruktion som de hittat på för att få ut försäkringen. Att A agerat som om det vore sanning istället för att hjälpa dödsbodelägaren X att få tillbaka det som hon har rätt till anser hon beror på jäv. Det kvitto som F skickade in på sängen var helt oläsligt och oacceptabelt. Hon redovisade inte bevis för någonting av det hon stal. Tvärtom har D, som bodde på gården i tio år och som var med Z när sängen köptes, vittnat om alla hans tillhörigheter, dyra verktyg, maskiner etc. Vidare var hon på gården tillsammans med D och C både hösten 2017, januari 2018 och hösten 2018. D var där hösten 2017, årsskiftet 2017/2018 med en nyckel som hon fick av P. D har vittnat om att saker försvann mellan gångerna hon var där. Hösten 2018 fick de nyckeln av mäklaren. Att som A påstår inte uppmärksamma att det var mat i kyl och frys låter helt orimligt. Köket var närmast misär när hon var där hösten 2018. Det var möglig disk i diskon och ruttna saker i skafferiet. Dessutom hade bevis placerats ut i form av lappar på kylskåp från F. Bevis som F sedan använt för att få ut försäkringspengarna. Att F ens fick chansen att åka dit och placera dessa bevis är enbart på grund av att P hade nycklarna och lät henne åka dit. Hennes advokat, E, har mycket erfarenhet från dödsbon och boutredningsärenden. E rådde henne att anmäla A då han agerat ansvarslöst under sitt uppdrag. Enligt E borde A ha satt på nytt lås på gården samma dag han tillträdde på grund av situationen. Det låg inte i A:s uppdrag att skapa sig en egen uppfattning om hur situationen såg ut då Z dog. A:s uppgift var att agera i dödsboets bästa. A har vetat om och låtit Z:s familj stjäla hela Z:s bohag inklusive en segelbåt som hon sagt till A att P tagit. Då hon talade med redovisningsbyrån hävdar de att A aldrig var i kontakt med dem. NÄMNDENS BEDÖMNING OCH BESLUT Av utredningen framgår bl.a. följande. Den 21 november 2017 fick A genom mejl från Y information om att hon var gravid med Z:s väntade barn. Vid den tidpunkten hade Z:s föräldrar ansökt om att dödsboet efter Z skulle avträdas till förvaltning av boutredningsman och föreslagit att A – som tidigare haft uppdrag för Z:s far – skulle utses till boutredningsman. A accepterade uppdraget och förordnades till boutredningsman den 28 november 2017. Med hänsyn till den information som A fått av Y, kunde han med en hög grad av säkerhet förutse att det väntade barnet, efter Y:s nedkomst, skulle komma att vara dödsbodelägare i stället för Z:s föräldrar. Med hänsyn till A:s tidigare uppdrag för Z:s far och med hänsyn till att det enligt nämndens mening har förelegat en i vart fall beaktansvärd risk för att konflikt skulle kunna uppstå mellan på ena sidan Y och barnet samt på andra sidan Z:s föräldrar, borde A i den föreliggande situationen inte ha antagit uppdraget som boutredningsman. Genom att ändå göra det har A brutit mot god advokatsed. När A ändå antog uppdraget att vara boutredningsman, har det enligt nämndens mening ålegat honom att helt inrikta sina åtgärder som boutredningsman på att bevara dödsboets egendom och att inte vidta någon åtgärd som äventyrade eller riskerade att äventyra den med hög grad av säkerhet kommande och slutliga dödsbodelägarens rätt. Genom att låta Z:s föräldrar få tillgång till dödsboets fastighet och lösöret där och genom att även i övrigt involvera Z:s föräldrar i hanteringen av dödsboet, har A åsidosatt det som har ålegat honom som boutredningsman. Även härigenom har A åsidosatt sina plikter som advokat. Vid en sammantagen bedömning finner nämnden att A allvarligt har åsidosatt god advokatsed. Nämnden tilldelar därför A varning enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken. ¶ 55