Nordisk Energi 1
KÄRNKRAFT Fjärde generationens reaktorer utnyttja
r kärnbränslet mer eff ektivt genom att upparbetningsanläggningar kopplas till reaktorerna, vilket möjliggör upprepad återanvändning av bränslet. Poängen med det är inte så mycket att det är en mer bränslesnål metod då mindre uran går åt i processen utan att den avlägsnar i princip allt långlivat radioaktivt avfall. En av starkaste invändningarna mot kärnkraft är just att lagringen av det uttjänta kärnbränslet är en så svår nöt att knäcka. Hållbart energisystem Om fj ärde generationens kärnkraft nästan helt lyckas sluta kretsloppet på det här viset kan det verkligen göra skäl för att kallas ett hållbart energisystem. Det är därför projektet i Oskarshamn som drivs av KTH beviljats medel på sammanlagt 50 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Det övergripande målet för Sunrise, som projektet kallas, är att det ska bidra till att hitta lösningar för FN:s klimatmål om hållbar energi. Hur långt pengarna räcker återstår att se, men visionen är att en blykyld kärnkraftsreaktor ska stå klar om 10 år. Reaktorn ska kunna användas av både forskare och kommersiella kunder för olika försök. Den ska även fungera som en demonstrationsreaktor för avancerad reaktorteknologi som skulle kunna kommersialiseras i större skala på längre sikt. Trestegsraket Sunrise-projektet leds av Pär Olsson, fysikprofessor vid KTH. Han ser projektet som en trestegsraket, där den första etappen blir att lösa de tekniska problemen som återstår på vägen mot en svensk forskningsreaktor. – Vi vill få klar all forskning som behövs för att konstruera en kärnreaktor, så att vi ska kunna bygga en eluppvärmd pilotanläggning som sedan kan kvalifi cera en faktisk reaktor, säger Pär Olsson. Men Pär Olsson har ännu ambitiösare mål med projektet, nämligen att reaktorn ska kunna serieproduceras och gå på export. – Byggnation och möjlig export av sådana mindre reaktorer har stor potentiell genomslagskraft, säger han. Tidshorisont Tidshorisonten för sådan serieproduktion sätter han till 15 år från nu. Han menar att utfallet mycket beror på den politiska viljan och att projektet ska fungera som smörjmedel genom att visa att det faktiskt går att konstruera en sådan reaktor. – Men oavsett om vi lyckas övertyga om att fortsätta på den vägen vi stakar ut nu, så kommer forskningen generera många patent genom den materialutveckling som vi satsar stort på. Pär Olsson framhåller för övrigt att det med ny teknik blivit billigare att bygga nya kärnkraftverk. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver han att samhället skulle kunna tjäna 1 000 miljarder kronor på ny kärnkraft. Han har då bland annat tagit höjd för vad det kostar att leveranssäkra förnybara väderberoende energikällor, som vind- och solenergi. Enligt beräkningar från Sweco skulle staten behöva lägga ut 1500 miljarder kronor fram till 2040 på att säkra lagringen av sådana energislag i enlighet med energiöverenskommelsen. u Flygbild över reaktor 3 i Oskarshamns kärnkraftverk. Foto: okg Nordisk Energi 4 2020 Pär Olsson, fysikprofessor på KTH. Foto: kth 39