Nordisk Energi 1
GÄSTARTIKEL VARFÖR VILL ALLA POLITIKER HA VINDKRA
FT? Vindkraft har blivit symbolen för allt miljö- och klimatvänligt. Företag försöker övertala sina kunder om att de minsann bara använder vindkraft i sin produktion och därmed är ”gröna”. Låt oss ta en titt på de fl itigast förekommande argumenten, på vindkraftens för- och nackdelar och göra en kostnadsjämförelse med kärnkraft och inverkan på elmarknaden. Det skriver Sven Olof Andersson Hederoth här i en gästartikel. Bidrar vindkraften till en bättre miljö? Ett modernt vindkraftverk med cirka 2 MW maximal eff ekt generar cirka 4 000 MWh el per år (kapacitetsfaktor om 24%). Det skulle behövas cirka 2 000 sådana verk för att ersätta en reaktor i Forsmark, under förutsättning att det alltid blåser på något av de 2 000 verken, men eftersom ett kärnkraftverk har en uppskattad livslängd som är fyra gånger vindkraftverkets så behövs det 8 000 vindkraftverk under en jämförbar tidsperiod. Men när det inte blåser alls måste något annat användas, t ex vattenkraft. I Sverige har vi ca 14 000 MW installerad vattenkraftseff ekt och när det inte blåser sätter det en övre gräns för hur mycket el vi kan förbruka. De 14 000 MW motsvarar ungefär hälften av vad Sverige behöver under den kallaste vinterdagen. De återstående kärnkraftverken ger ca 7 000 MW. Sommaren 2020 behövde man till och med starta det oljeeldade Karlshamnsverket därför att ett högtryck med vindstilla väder medförde att vindkraften i princip inte gav något alls. Detta är vindkraftens stora akilleshäl. Det förefaller alltså som om argumentet att vindkraften skulle bidra till att minska fossilanvändningen inte håller. Antingen måste man bygga ut alla kvarvarande älvar eller elda fossilt för att balansera den intermittenta vindkraften. Frågan är då vem som vill investera i balanskraften? Villkoren verkar dåliga, man får endast producera under de tider när inte vindkraften ger något eller för lite. Kärnkraft kommer inte i fråga, ett kärnkraftverks kostnader är till 90% fasta. Det kostar lika mycket om det står stilla. Naturgas är en lösning. Bränslekostnaden i sådant kraftverk utgör en mycket stor del av de totala kostnaderna och en viss lönsamhet skulle eventuellt kunna uppnås om elpriserna är höga. I sammanhanget är det värt att notera att svensk elproduktion har varit fossilfri i 40 år. Kärnkraften byggdes inte minst för att man ville bli av med oljeberoendet efter 60- och 70-talens energikriser i samband med Mellan- Östern-konfl ikten. Batterier då? Andra lagringsmöjligheter? Det fi nns ännu ingen 42 Foto: energiFÖretagen kommersiellt tillgänglig teknologi för att i stor skala lagra el eller omsätta elektrisk energi i lägesenergi förutom vattenkraft. När vindkraften körs, släpper man ut mindre vatten genom dammluckorna och på så sätt sparas energi. Batterilagring kanske kommer i någon framtid, men man ska komma ihåg att alla sådana sekundära system adderar kostnader till elförsörjningssystemet. Elektriciteten från en Forsmarksreaktor under en timma, ca 1 000 MW motsvarar cirka 1.5 miljoner vanliga bilbatterier. Om vindkraftverk är fula eller snygga kan diskuteras. Vad som är verklighet är att ingen vill ha dem i sin bakgård. Man oroar sig för ljudemissioner, för skuggor som rör sig över det egna huset, för att det egna huset blir värdelöst om det plötsligt befi nner sig i närheten av ett vindkraftverk mm. Känslan av makt- och rättslöshet är stark. Det fi nns inget att göra om de mäktiga vindkraftsbaronerna vill industrialisera just din lugna vrå av världen. En annan faktor som diskuteras alldeles för lite är vindkraftens miljöbelastning, i huvudsak den miljö- och energibelastning som uppstår vid tillverkning och transport av vindkraftskomponenter, de ingrepp som Nordisk Energi 4 2020