Svensk Golf 1
Torkan i siffror 21 63 71 FALSTERBO, SKÅNE Fick 2
1 mm nederbörd mellan maj-juli i år. Tidigare lägsta notering sedan mätningarnas startår 1880 var på 42 mm under 1917. HOLMBO, ÖSTERGÖTLAND Fick 63,4 mm nederbörd mellan majjuli. Tidigare lägsta notering sedan mätningarnas startår 1945 var på 69,4 mm under 1992. MALÅ, LAPPLAND Fick 71,1 mm nederbörd under majjuli. Tidigare lägsta notering sedan mätningarnas startår 1945 var på 76,6 mm under 1946. MIKAEL FRISK SGF:s bankonsulenter ser brister i bevattningssystemen på flera klubbar. temperatur. Man får gå tillbaka till 1889 för att hitta något liknande. Då var medeltemperaturen 15,8 grader i Göteborg. I år landade den på 17,6 grader! Mikael Frisk är bankonsulent på Svenska Golfförbundet och har fått många kvitton på hur illa det är på sina håll. – Det är en del banor som har fått långtgående skador. Jag har besökt rätt många banor som fortfarande inte läkt, trots att det kommit regn och trots att man gjort vissa insatser för att rädda spelytorna. Det kommer inte att hinna läka överallt till nästa år. Framförallt är det fairways som tagit skada. Teeytorna och greener har generellt klarat sig bättre eftersom det vatten som funnits använts där. Mikael Frisk jobbar i distrikten Småland, Gotland, Örebro och Värmland och konstaterar att även om det finns geografiska variationer i hur hårt banor drabbats så har ingen del av landet klarat sig helskinnad ur det. – Jag var på en klubb där fairways hade spruckit. Turfen såg ut som spånskivor som de fick plocka upp och slänga. De fick fräsa bort delar av fairway och så nytt gräs. PÅ ÖLAND SAKNAR FLERA banor vattentillförsel i form av åar, bäckar och sjöar. Därför har man på Ekerum byggt dammar där man samlar vatten under vintern. Det handlar om 50 000 kubikmeter. – Men det dunstar ju bort otroliga mängder, särskilt en sommar som den här när vi nådde temperaturer på 33 grader, säger Svensson. Det vatten som fanns i Ekerums dammar räckte fram till början av juli. Därefter stängde Fredrik Svensson av bevattningen på fairway och fokuserade på enbart greener och tees. I augusti stängdes även teebevattningen av. – Jag har jobbat här sedan 1995 och inte varit med om något liknande. Ingen här har varit med om det här tidigare. Jag skulle ändå säga att 50, 60 procent av gräsytan överlevde. Rödsvingeln som växte på de sandiga delarna av banan klarade sig faktiskt sämre än det gräs som växte där det är fetare jord. Den är mer vattenhållande. Annars är ju svingeln väldigt torktålig. Det var inte bara tillgången till vatten som blev ett problem. Många klubbar visade sig ha omoderna och dåligt underhållna bevattningsanläggningar, som antingen kommer att behöva bytas ut eller renoveras. – Det är en jättestor investering som klubbarna inte har budgeterat för. Det är ju under sådana här omständigheter man upptäcker bristerna. Många av bevattningsanläggningarna anlades på 1960 och 70 talen och motsvarar inte dagens krav. Mikael Frisk utvecklar vad som krävs för att kunna hantera tider med mindre vattentillgång. – Det gäller att bevattna rätt, att man har sina spridare rätt inställda och justerade så att de ger rätt mängd vatten på rätt yta. Man behöver ju inte slösa bort vatten på grusvägar, helruff och skogar. Har man inte koll så vattnas det lätt för mycket och i onödan. Och man ska använda de redskap som finns. Fuktighetsmätare till exempel. Man trycker ned den i marken och mäter istället för att låta kranen stå på några minuter till ”för säkerhets skull”. Flera klubbar har banchefer som förstår vad det här innebär, men de som bara kört på enligt devisen ”så här har vi alltid gjort och det har fungerat bra”, de står med skägget i brevlådan nu. BÅDE MIKAEL FRISK OCH Fredrik Svensson menar att svenska golfklubbar kommer behöva anpassa sig till en ny verklighet. Värme och torka är något vi får mer av om somrarna de närmaste åren, liksom häftiga skyfall istället för vanligt sommarregn. – Jag tror inte det är sista gången vi ser SVENSK GOLF 10–2018 75