Advokaten 1
Reportage MR-rådet Fn:s rÅd För mänskLiga rättigh
eter FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) inrättades 2006 efter ett beslut av FN:s generalförsamling. Samtidigt avskaffades den tidigare kommissionen för mänskliga rättigheter. MR-rådet träffas flera gånger per år och har möjlighet att löpande ta sig an brådskande situationer där mänskliga rättigheter kränks. MR-rådet har 47 medlemmar, som väljs för tre år. Alla FN:s medlemsstater kan kandidera till MR-rådet. För inval till MR-rådet krävs stöd av en majoritet av FN:s generalförsamling. MR-rådets möten hålls i Genève. MR-rådet är ett underlydande organ till FN:s generalförsamling. Därmed rapporterar MR-rådet direkt till generalförsamlingen. Rådet ska främja universell respekt för de mänskliga rättigheterna, behandla situationer där de mänskliga rättigheterna kränks samt ge rekommendationer till FN:s medlemsländer. Efraim Gómez, ansvarig handläggare för mänskliga rättigheter och jämställdhetsfrågor vid svenska FNrepresentationen i New York. att få plats i FN:s MR-råd allmänheten bättre insyn i FN:s MR-arbete. eFter en bitvis svajig start för MRrådet 2006 har det enligt Efraim Gómez gått stadigt bättre. Den universella återkommande MR-granskningen av länder, ”Universal Periodic Review”, slutförde sin första cykel helt nyligen. – Granskningen har varit oerhört nyttig för många länder. Det har bland annat lett till en ökad ratificering av FN:s MR-konventioner, säger Gómez och berättar att det civila samhället har kunnat lämna ”skuggrapporter” och på andra sätt bidra och delta i granskningen. Nu kommer nästa steg: implementering av de rekommendationer som granskningen utmynnat i. Här gäller det, enligt honom, att ha rätt mix av uppmuntran och Advokaten Nr 5 • 2012 press – för de som brister i förmåga respektive vilja. MR-rådet har också flyttat fram positionerna i många, viktiga sakfrågor under sina sex år. I våras genomfördes en historisk panel där HBT-personers mänskliga rättigheter diskuterades. Före detta HomO, Hans Ytterberg, var en av fem paneldeltagare. – Det kan förefalla anmärkningsvärt att alls behöva diskutera detta, men globalt sett är det en landvinning; diskriminering av HBT-personer är sanktionerad i lag i över sjuttio länder. Situationen är inte tillfredsställande på många håll ens i EU, säger han. Vilket är det största problemet med MR-rådet i dag anser man från svenskt perspektiv? – Det finns inget entydigt svar. En översyn av MR-rådet företogs förra året, fem år efter upprättandet. Sverige drev då hårt att kriterierna för medlemskap i rådet skulle skärpas. Här har läget förbättrats. Libyen, som förvisso aldrig borde valts in under Khaddaffi, suspenderades våren 2011, säger Efraim Gómez och tilllägger: – Vi ska bygga vidare på sådana ställningstaganden. Den största utmaningen för MR-rådet, snarare än bilden av rådet i medierna, är att få ökat genomslag (”impact”) på marken för dess arbete. Även här har framsteg skett. Rådet har visat en växande förmåga att agera i brådskande ärenden, såsom i den arabiska våren. Det rådet aldrig kommer att bli är en klubb. Det är ett mellanstatligt organ där åsikter går isär och tuffa förhandlingar sker. Och det är därför Sverige behövs där. n 15