Advokaten 1
Gästkrönika GästkRöNiköR ERik WENNERstRöM Fuller,
rättsstaten och Brå som ny cheF För brÅ med en bakgrund i såväl UD:s som EU:s internationella ansträngningar för att stärka rättsstaten, var det naturligt att söka kopplingarna till rättsstaten också i det nya uppdraget. Även om vi ofta använder oss av termen rättsstat, är det inte ett begrepp vi återfinner i våra grundlagar. Kanske är det inte helt förvånande i en kultur som kallar medier för den tredje statsmakten, inte den fjärde, som brukar vara fallet i flertalet uttalade rättsstater. (Det är dessvärre domstolarna som glöms bort när man uttrycker sig så.) Lon Fullers definition av det rättsstatliga idealet i formell mening, är fortfarande en av de vanligast förekommande och allmänt accepterade. Enligt denna definition kan åtta olika krav ställas på rätten i en rättsstat: 1) generalitet; 2) offentlighet; 3) förbud mot retroaktivitet; 4) klarhet; 5) koherens; 6) rimlighet; 7) varaktighet; och 8) kongruens. Det sjätte och åttonde kravet känns särskilt relevant i relation till Brå:s uppdrag. Lagar får inte begära det orimliga eller omöjliga av adressaterna – individer såväl som myndigheter – vilket innebär ett krav på verklighetsförankring eller empirisk bedömning av vad som rimligen kan begäras. Lagtolkning och myndighetsutövning måste dessutom kunna förankras i lagregeln för att kunna sägas vara kongruenta med systemet i stort. Fullers normer riktar sig främst till lagstiftaren, men flera normer, särskilt kongruenskravet, tar även sikte på användningen av principerna i det enskilda fallet. Graden av rättsstatlighet och rättssäkerhet är således i hög grad avhängigt av det maskineri som ska brukas för att skipa rätt. 20 På politikområdet rättsväsendet är regeringens mål för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Som en av regeringens myndigheter inom rättsväsendet är det Brå:s uppgift att bidra till att målen uppnås genom att vara ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Det ger myndigheten ett särskilt ansvar för kunskapsutvecklingen inom det kriminalpolitiska området. Brå initierar och bedriver forsknings- och utvecklingsarbete för att ge regeringen och myndigheterna i rättsväsendet konkreta underlag för åtgärder och prioriteringar av verksamhet, samt bistår löpande regeringen i kriminalpolitiska frågor. På detta sätt medverkar myndigheten till att verksamheterna på det kriminalpolitiska området utvecklas och effektiviseras. Brå ansvarar också för den officiella kriminalstatistiken och en del annan periodisk statistik, och har till uppgift att följa, analysera och rapportera om kriminalstatistiken, brottsligheten och samhällets reaktioner på brott. brÅ har FöresLagit Förstärkningar på tre av dess verksamhetsområden. Först och främst Brå:s kapacitet att ge kvalificerat verksamhetsstöd till rättsväsendets myndigheter. Tanken är att i ännu högre grad än i dag tillsammans med berörd myndighet kunna bestämma fokusområde, hämta hem internationella erfarenheter kring insatser, pröva insatser och sedan utvärdera dem. Brå vill också utveckla den del av arbetet som innebär att dels formulera erfarenheter och förslag på ett sådant sätt att de blir användbara i berörd orgaAdvokaten Nr 5 • 2012