Advokaten 1
Fokus Myndighetssamverkan – Vi kommer åt brott på
ett annat sätt i dag än förut, både inom och utom landet, även ganska skickligt uppbyggda brottsscenarier. Framför allt polisen kan också kraftsamla mot företeelser och få fram ett bättre underlag, för att bättre kunna bedöma om det förekommer brottsmisstanke mot en viss person eller inte. Dessutom har man en större uthållighet, säger han. Både Björn Blomqvist och Annika Stenberg lyfter också fram den bättre planeringen som samverkan resulterat i. repression ingen Lösning Många dömda, mer skattepengar som kommer in och förbättrad överblick och planering är alltså några resultat av myndighetssamverkan. Men ändå är inte alla övertygade om arbetssättets förträfflighet. Advokat Thomas Olsson, som bland annat varit försvarare i det stora Södertäljemålet, anser att satsningen mot grov organiserad brottslighet också har en baksida. – Den här fokuseringen på grov organiserad brottslighet och terrorism är förklarlig, men den ter sig ändå rätt överdriven. Dessutom får den motivera en ökad repression i samhället, som inte alltid förefaller vare sig proportionerlig eller ändamålsenlig. Myndigheterna ges hela tiden ökade befogenheter, bland annat i form av olika tvångsmedel. Egentligen är det inte där lösningen ligger, säger Olsson, som anser att insatserna snarare borde sättas in för att minska segregationen i många förortsmiljöer. Samarbetet gör också att de olika tvångsmedlen riskerar att användas på andra sätt än man ursprungligen syftade till. Det kan handla om en husrannsakan under förespegling av att man ska utreda ett bokföringsbrott, där man också letar efter material som till exempel Säpo kan vara intresserade av, som listor med namn på medlemmar i en moské. – Det finns en risk att man utvidgar det tillämpningsområdet för tvångsmedel utöver vad som är lagligen tillåtet, konstaterar Thomas Olsson. På ett liknande sätt kan också en person tvingas lämna viss information för att slippa exempelvis ett skattetillägg. Samma information används sedan i ett brottmål, där den tilltalade inte alls har samma skyldigheter att samarbeta och lämna information. Myndigheternas gemensamma underrättelsearbete kan också ställa till andra problem, som försvårar både försvararens och rättens arbete. – När information vandrar mellan olika myndigheter, blir Advokaten Nr 5 • 2012 samarbete mot brottsLigheten i södertäLje Flera skjutningar i Södertäljeförorten Ronna under 2011 satte fokus på den organiserade brottslighet som pågick i Södertälje. Sammanlagt 17 personer åtalades efter skjutningarna, för bland annat mord eller medhjälp till mord, människorov och grov utpressning. Men de samverkande myndigheterna har också riktat in sig på mindre dramatiska brott. Bland annat Försäkringskassan och Skatteverket har inom ramen för myndighetssamarbetet satsat stort på att stoppa och förebygga bedrägerier och skattefusk. det svårare att spåra dess ursprung, och då även att pröva dess tillförlitlighet, säger Thomas Olsson. ny arbetsForm? Och visst finns det risker med underrättelsesamarbetet, det medger alla intervjuade myndighetsföreträdare. Men de betonar också att informationen hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Och Annika Stenberg på Skatteverket önskar snarare att man kunde utbyta mer information. – Det finns fortfarande hinder för utbyte av information som bromsar ett effektivt samarbete. Vi skulle kunna göra det här ännu bättre tillsammans, om vi hade större möjligheter att utväxla viss information, säger hon. Överåklagare Björn Blomqvist pekar på att det också finns inbyggda garantier för att informationen används på ett riktigt sätt, inte minst i form av åklagarens roll. För åklagarna deltar inte i underrättelsearbetet. I stället ska de överblicka och bedöma det material som kommer in och på det viset kvalitetssäkra utredningen. – Myndigheterna har hållit sina rågångar mycket klara i samarbetet. Vi har en underrättelseverksamhet som i första hand sköts av polisen och tullen och andra underrättelseorgan, medan åklagare alltjämt står som fristående garanter för att en förundersökning bedrivs i enlighet med rättegångsbalkens regler, säger han, och fortsätter: – Det finns nya arbetsformer och nya samarbetsfora, men åklagarrollen, att vara objektiv och stå för rättssäkerhetsgarantin, den har inte förändrats. Björn Blomqvist passar också på att ge en släng till advokaterna. I hans tycke är det snarast deras agerande i vissa mål som hotar rättssäkerheten. – Jag ser en utveckling där försvararna sent i processen går in med väldigt generella och breda yrkanden i målen. De begär kompletteringar som inte begränsas i tid och rum. För mig är det en rättssäkerhetsfråga att den som kan misstänkas för brott inte får ett försvar baserat på en sådan ny arbetsform där sena och oprecisa yrkanden riskerar att förlänga rätte» 25