Advokaten 1
Fokus Myndighetssamverkan satser, är om samarbete
t kunnat pressa tillbaka den organiserade brottsligheten. – Den har minskat i så måtto att de som har lagförts, har lagförts, och är borta för en tid. Sedan är det väldigt svårt att veta, säger Björn Blomqvist. Den så kallade inkapaciteringseffekten, alltså att just den som sitter i fängelse inte begår brott ute i samhället under den tid han sitter inne, är svår att förneka. Samtidigt finns det vissa erfarenheter av att det tomrum som skapas när en brottslig grupp låses in, kan tas över andra kriminella nätverk. Den årliga uppföljningen tar varken fasta på kriterierna för vilka brott som ska bekämpas eller om brottsligheten faktiskt minskat. I stället mäter den till exempel antalet dömda och antalet fängelseår, det vill säga sådant som polisen traditionellt är intresserad av. Enligt Brå belönar ett sådant mätsystem främst dem som åstadkommer långa fängelsestraff, som det ju ofta blir vid narkotikabrott. Björn Blomqvist håller med om att mätmetoden har brister. – Jag vet att det är väldigt svårt att ta fram goda mått. Jag tycker att det skulle vara lite mer analytiska mått. I dag blir det lätt så att man fastnar på siffror, x antal år eller kronor. Det visar mindre vad man åstadkommit och det är inte säkert att det ger hela bilden, säger han. Också Annika Stenberg på Skatteverket önskar sig bättre indikatorer på framgångarna. – Ett förbättringsområde som vi känner till i Samverkansrådet och Operativa rådet är ju hur vi mäter och följer upp det vi gör. Det kan utvecklas mer. Det är ju långa kedjor från det att vi har underrättelser till att någon är dömd i domstol, och det är också skatteprocesser och så. Så i vissa delar får vi inte med allt vi gör i dag, säger hon. steg För steg Bättre mätmetoder tycks vara ett gemensamt önskemål för Advokaten Nr 5 • 2012 framtidens myndighetssamverkan. Men det finns också annat som kan förbättras och där myndigheterna behöver hänga med. – Jag tror att en framgångsfaktor är att myndigheterna blir snabbare i det vi arbetar med, säger Björn Blomqvist. Han syftar bland annat på vikten av att hänga med dagens snabba medie- och IT-värld. Myndigheterna löper i dag alltid risken att en misstänkt hängs ut på nätet eller namnges i tidningarna, innan polisen hunnit genomföra vittneskonfrontationer och säkra viktiga bevis. – Ett vittne eller en målsägande kan ha sett bilden eller hört namnet och fått den uppfattningen att det är en person som är skyldig. Det är alltså jätteviktigt ur ett rättssäkerhetsperspektiv att vi blir snabbare, säger Blomqvist, som också trycker på de rent tekniska utmaningarna. – IT-världen utvecklas mycket snabbt. Vi måste bli oändligt mycket bättre på systemhotande IT-brottslighet i form av systematiska angrepp på myndigheter till exempel. Näthandel är ett annat problemområde, där illegala varor eller legala varor som saluförs på ett bedrägligt sätt skapar stora svårigheter för vanliga människor som vill handla över nätet. Också Annika Stenberg ser förbättringsmöjligheter. – Vi tittar på en tillgångsinriktad utredningsmetodik, just för att plocka pengarna så fort vi kan. Vi behöver fortfarande utveckla vår gemensamma planering, så att vi inte lägger ner utredningsarbete i en del som sedan inte kan prioriteras av exempelvis åklagaren, säger hon. Advokat Thomas Olsson vill snarare varna för allt för snabba och drastiska steg inom myndighetssamarbetet. – Det finns ju alltid risk med en samverkan, att en mängd information slås ihop och att övervakningen och kontrollen av medborgarna ökar i samhället. Det måste man vara väldigt vaksam på. Ett utvecklat samarbete mellan olika myndigheter måste ske öppet och stegvis och det måste alltid ske en ordentlig analys av behov och proportionalitet. n Samverkan en framgång – men har inte minskat brottsligheten – vänd! 29 Genom samarbetet får alla myndigheterna en bättre helhetsbild av brottsligheten och hur den ska bekämpas.