Advokaten 1
Fokus Myndighetssamverkan serade brottsligheten,
som enligt hans mening skiljer sig mycket från maffiamodellen. – Vi har mera syndikat, Hittills tycks den grova orMicael Björk. ganska platta organisationer. Sverige är ett demokratiskt land med platta organisationer. Det motsvaras i någon mån också av den organiserade brottsligheten, säger Blomqvist. Just därför blir brottsligheten också svårare att bekämpa, menar Björn Blomqvist. Det räcker inte att få tag i en ledare eller att rikta in sig på en brottslig verksamhet. – Den svenska organiserade brottsligheten är mer smidig och kan anpassa sig. Den är inte inpassad i vissa speciella fack, den inriktar sig inte på en viss verksamhet, utan anpassar sig efter var det finns pengar att tjäna, säger han. käLLor Brottförebyggande rådet, Rapport 2011:20, Bekämpning av grov organiserad brottslighet Samverkansrådet, Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2011, Redovisning av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten Webbplatser: Polisens webbplats, www. polisen.se Åklagarmyndighetens webbplats, www. aklagare.se 34 ”En viktig orsak tror jag var att polisen började samverka internt. Framför allt kopplade man ett helhetsgrepp, där brottsligheten sågs som ett slags generationsproblem. Polisen jobbade både mot unga kriminella och äldre mer etablerade kriminella samtidigt och försökte stärka den interna samverkan mellan kriminalpolis och lokal ungdomspolis” Micael Björk stora LokaLa probLem Sociologen Micael Björk har följt Göteborgspolisens arbete mot brottsliga gäng och organiserad brottslighet. Han vill hellre än en pyramid beskriva den organiserade brottsligheten som nätverk, välorganiserade för just den brottsliga verksamhet de ägnar sig åt. Men visst finns det olika nivåer i nätverken, där erfarna brottslingar planerar och sedan lägger ut uppdrag på andra, även helt nya personer som till exempel kan ha i uppdrag att spana inför en stöld. Hur farliga är då de här nätverken? Inte systemhotande i den bemärkelsen att politik och rättsapparat är inblandade genom mutor och korruption, menar Micael Björk. Men ändå påverkar brottsligheten delar av samhället på ett allvarligt sätt. – Det skapar lokalt stora problem för rättsapparaten, genom att det är svårt att få människor att vittna och anmäla brott. Det bidrar till vad jag brukar kalla en slags tystnadens kultur. Där ligger det systemhotande inslaget som jag har sett. Tystnar gör man kanske framför allt av rädsla, säger Björk, som också pekar på andra anledningar att människor kan undvika att gå till polisen, som att man själv sysslar med svarta affärer eller att man köpt vad som troligen är stöldgods. För vissa kan det vara en hederssak att inte samarbeta med polisen. ganiserade brottsligheten i Sverige främst ha sina maktbaser i olika förorter runt storstäderna. Micael Björk håller med om att det i stor utsträckning handlar om ett förortsproblem. Han kan se viktiga förklaringar i just miljön. – De här områdena, förortsmiljön, är marginaliserade, och de är mångfacetterade. De är mångkulturella i den bemärkelsen att det finns människor från väldigt många olika etniska grupper som inte kan utöva en klassisk social kontroll mot varandra, och hålla efter varandra och varandras barn. Det blir en splittrad miljö. Det verkar vara en förutsättning för brottsligheten, att den informella sociala kontrollen är svag, säger han. FramgÅngshistoria Enligt Micael Björk var Göteborgspolisen tidigt framgångsrik i att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. – En viktig orsak tror jag var att polisen började samverka internt. Framför allt kopplade man ett helhetsgrepp, där brottsligheten sågs som ett slags generationsproblem. Polisen jobbade både mot unga kriminella och äldre mer etablerade kriminella samtidigt och försökte stärka den interna samverkan mellan kriminalpolis och lokal ungdomspolis, förklarar Micael Björk. Göteborgspolisen försökte också tidigt motverka nyrekryteringen av unga kriminella i olika förorter. Ett särskilt bra exempel är förorten Hjällbo och satsningen med en ny områdespolis. – Där fick polisen föräldrar att gå samman och att aktivt sätta ihop föräldragrupper med mammor och pappor från olika etniska grupper. Då når man ut på ett helt annat sätt och kan liksom resa frågor och diskutera med varandra. Det blir kommunikation över kulturgränserna. Då kan man också bryta en del av den här anonymiteten som uppstår, berättar Björk, som tror att just det civila samhället med föräldragrupper, föreningar och religiösa församlingar kan vara en viktig pusselbit för att bryta de kriminella nätverkens makt i förortsmiljön. n Advokaten Nr 5 • 2012