Advokaten 1
Nyheter Nämndemannasystemet ska ses över Lagmanne
n Inger Söderholm ska på regeringens uppdrag se över nämndemannasystemet. Enligt direktiven ska rekryteringen av nämndemän vara öppen och säkerställa att lämpliga personer kan knytas till uppdraget. Nämndemännen ska medverka i de mål och domstolsinstanser där de behövs bäst. Uppdraget ska redovisas senast den 28 juni 2013 och kommande förändringar av regelverket planeras att vara genomförda till nämndemannavalen 2014. väntetider i domstoLarna HD-domar pekar mot ny skadeståndspraxis hd höjde i april skadestånden rejält i två fall av långa handläggningstider i domstolarna. Frågan är om domarna nu banar väg för högre skadestånd. De båda domarna diskuterades vid ett välbesökt seminarium på Mannheimer Swartling advokatbyrå i maj. Bakom arrangemanget stod, förutom advokatbyrån, Centrum för rättvisa, som drev de båda målen i domstol. Den ena domen, i det så kallade Datainspektionen kritisk mot hur databas används Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, har byggt upp en så kallad elimineringsdatabas med DNA-prover. Syftet med databasen, som innehåller frivilligt lämnade prover, är att se om DNA-prover från brottsplatser har kontaminerats med DNA-spår från exempelvis brottsplatstekniker eller anställda på SKL. Databasen får nu kritik från Datainspektionen, som påpekar att det inte finns stöd i polisdatalagen för att jämföra DNA-profiler i spårregistret med de DNA-profiler som finns i SKL:s elimineringsdatabas. Därför föreläggs SKL att sluta med jämförelserna. Flykting hindrades kontakta sin advokat När en tjetjensk asylsökande skulle utvisas hindrade gränspolisen i Södermanland honom från att kontakta sin advokat, trots att han begärde det flera gånger. Polisen vägrade också att tala om för advokaten var hans klient fanns. Både den asylsökande och hans advokat försökte kontakta varandra, men polisen såg till att det inte var möjligt för dem att nå varandra, rapporterade Ekot. 6 filmföretagarmålet, gäller en man som fick vänta i över fyra år på det tillstånd som krävdes för att han skulle kunna starta ett planerat filmföretag. Över tre år av den tiden låg ärendet i Regeringsrätten, innan denna avslog polisens begäran om prövningstillstånd och filmföretagaren kunde få sitt tillstånd av polisen. Filmföretagaren beviljades 10 000 kronor i ersättning för väntetiden av JK, ett belopp som hovrätten fördubblade efter överklagande. HD fastställde sedan hovrättens belopp, alltså 20 000 kronor. Den andra domen rör två bilskoleföretagare som hamnat i tvist med varandra. Efter mer än fem års väntan på en huvudförhandling i tingsrätten fick de båda företagarna nog och löste själva tvisten. JK beviljade de båda 25 000 kronor var för den långsamma handläggningen, men bilskoleföretagarna överklagade detta med stöd av Centrum för rättvisa. Tingsrätten fördubblade skadestånden, men hovrätten sänkte igen till 30 000 kronor. Högsta domstolen stannade till slut för 40 000 respektive 45 000 kronor till de både företagarna. enLigt centrum För rättvisas vd Clarence Crafoord, som företrädde företagarna i de båda målen, innebär domarna en förändring av HD:s praxis vid skadestånd för långsam handläggning. Hans åsikt delades av rådmannen Anna Erman, sekreterare i Utredningen om det allmännas ansvar enligt Europakonventionen, som också medverkade vid seminariet. Enligt Erman kunde avgörandena ha avgjorts i plenum med tanke på att domstolen nu höjde beloppen i förhållande till tidigare avgöranden. – HD borde ha resonerat mer kring varför skadeståndet skulle vara högre den här gången, menade hon också. HD skriver i de båda Clarence Crafoord. domarna om att det ska finnas ett ”säkerhetsavstånd” till vad som ska anses utgöra ett konventionsbrott. Det räcker alltså inte att bara precis leva upp till Europakonventionens regler, konstaterade Clarence Crafoord, som också gladdes över HD:s skrivningar om att enskilda inte ska behöva riskera stora rättegångskostnader när de driver ett ärende mot staten. UB Högsta domstolens dom i mål nr T 5858-10 Högsta domstolens dom i mål nr T 7430-10 Internationella tribunalen ska skipa individuell rättvisa Klamberg pekar på att rätteinternationella brottmålsdomstolen icc i haag ska fokusera på individuell rättskipning, och inte sträva efter att teckna en konflikts historia. det hävdar mark klamberg i en doktorsavhandling. Mark Klamberg har studerat fem olika tribunaler, Nürnberg, Tokyo, Internationella brottmålsdomstolen ICC samt specialdomstolarna för Rwanda och före detta Jugoslavien. Han konstaterar Kvarlevor från krigets offer nära Vitez i Bosnien. att de studerade domstolarna alla bör uppfattas som separata rättssystem, som är obundna av varandras domslut. gångens sökande efter sanningen kan ha olika innebörder. Antingen strävar man efter att fastslå vem som är ansvarig för handlingarna, eller så strävar man främst efter att få fram hela historien för att på detta vis läka såren och förhindra framtida konflikter. Mark Klamberg menar dock att den andra inriktningen riskerar att förfela rättegångens individuella natur, och att kollektivet i stället kommer i fokus. Advokaten Nr 5 • 2012