Advokaten 1
Nyheter Hanne Kjöller får årets journalistpris ha
nne kjöller, ledarskribent på dagens nyheter, tilldelas advokatsamfundets journalistpris 2012. – Jag blev oerhört glad och stolt. Det är jätteroligt att få priset just från Advokatsamfundet, säger Hanne Kjöller i en kommentar och berättar att som ledarskribent har man ofta bara en dag på sig att sätta sig in i ett ämne och skriva en text om det. Juridiken liksom vissa andra ämnen tillåter att man har tid att klura och fundera, och dessutom har jurister lång utbildning i detta ämne. – Ibland händer det att vissa personer inom ”juristskrået” påtalar att jag borde ha läst boken X och avhandling Y innan jag skrev min lilla notis. Då känns det skönt att Advokatsamfundet ger mig ett erkännande att mina analyser träffar någonting rätt. Att vara ledarskribent på Dagens Nyheter innebär att det alltid finns läsare som har mer ingående ämneskunskaper än av ledarskribenten själv har på ”sitt” ämnesområde. – Därför är det inte mitt jobb att tävla om att veta mest utan det handlar om att ge en åsikt. Och det är ju bra om jag kan göra det så att människor även inom ”branschen” kan tycka att jag tillför någonting. Ledarskribenten Hanne Kjöller närde som liten en dröm om att bli advokat. som Liten närde hanne en dröm om att bli advokat. I årskurs nio pryade hon hos advokat Bengt H Nilsson. Som vuxen har hon alltid varit intresserad av rättsfrågor. Dessutom tycker hon att ur demokratisynpunkt så är domstolarna en av de viktigaste institutionerna. I länder där demokratin är svag eller satt ur spel, till exempel Uganda, så kan just domstolarna utgöra en slags sista bastion som vägrar ge upp, utan som fortsätter att framhärda i kampen för rättvisa. – Rättsväsendet kan fungera som väktare för demokrati och mänskliga rättigheter. Därför blir jag så upprörd när saker inte fungerar, säger hon. En fråga som hon tycker är särskilt aktuell och intressant just nu är rättspsykiatrins ställning och auktoritet i straffprocessen. i advokatsamFundets journalistpriskommitté ingår advokat Tomas Nilsson (ordförande), justitierådet Stefan Lindskog samt journalisten och tidigare journalistpristagaren Annika Ström Melin. Fyra av tio dömda återfaller i brott 41 procent av de personer som dömdes för brott eller frisläpptes år 2005 återföll i nya brott inom tre år. Det visar ny statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Personer som begått fyra eller fler brott tidigare löper mer än tio gånger så stor risk för återfall, och män återfaller i högre grad än kvinnor. Samverkan mot ungdomsbrottslighet Regeringen föreslår i en lagrådsremiss en ny sekretessbrytande regel som ska gälla när polis och socialtjänst samverkar för att förebygga ungas brottslighet. Enligt förslaget ska polis och socialtjänst få lämna uppgifter till varandra under förutsättning att uppgiften rör en person under 21 år, att det finns risk att personen kommer att utöva brottslig verksamhet och att uppgiften kan antas förhindra detta. TK Risk att polisen avlyssnar samtal med försvarsadvokat Vid hemlig teleavlyssning får det finns risk för att polisen avlyssnar samtal mellan försvarsadvokater och deras klienter – trots att det är absolut förbjudet i lag. orsaken är bristande rutiner. Fyra av fem tillfrågade polismyndigheter saknar rutiner för att undersöka om misstänkta som får sina samtal avlyssnade har en försvarare. Det visar en rapport från Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Advokaten Nr 5 • 2012 samtal mellan en misstänkt och den misstänktes försvarare inte avlyssnas. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har undersökt hur polismyndigheterna gör för att se till att de inte avlyssnar samtal mellan misstänkta och deras försvarare. Nämnden har granskat polismyndigheterna i Norrbotten, Skåne, Stockholms län, Värmland och Västra Götaland. Bara en av polismyndigheterna har en rutin för att undersöka om den misstänkte har en offentlig försvarare. Ingen av polismyndigheterna har någon rutin för att undersöka om den misstänkte har en privat försvarare. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg har kommenterat Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens rapport och framhållit att principen om skyddade samtal mellan misstänkta och försvarare aldrig får sättas ur spel. Förändringar av påföljdssystemet föreslås De särskilda påföljderna skyddstillsyn och villkorlig dom ska avskaffas. Det föreslår påföljdsutredaren Fredrik Wersäll, som i maj lämnade sin slutrapport. Enligt förslaget ska det för vuxna lagöverträdare endast finnas två påföljder: böter och fängelse. Fängelsestraffet ska dömas ut villkorligt, om fängelsestraffet är på kortare tid än ett år och om den som döms är ostraffad sedan tidigare. Ett villkorligt fängelsestraff ska alltid kombineras med en tilläggssanktion, som böter, samhällstjänst eller övervakning. Wersäll föreslår också att bötesstraffen vid dagsböter ska höjas. Påföljdsutredningen föreslår att ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2015. Betänkandet SOU 2012:34 Nya påföljder 7 foto: ruben ubeira