STT 1
8 STT Tisdag 4 juni 2019 Glesbygden är sist ut me
n snart har kommunens alla hushåll fått nya tunnor Just nu kör kommunen ut nya bruna sopkärl för matavfall till hushåll på glesbygden. Runt midsommar ska kommunens alla hushåll ha fått sina kärl. Familjen Börjesson fick sitt för bara några veckor sedan och är glada över att det äntligen kommit. AMBJÖRNARP Treåriga Svea Börjesson springer omkring i trädgården vid det vita huset i Hylte utanför Ambjörnarp. Hon bjuder på bullar från lekstugans kiosk och vet mycket väl både var det nya bruna avfallskärlet står någonstans och vad som ska vara i. – Det används som kompost och jag kan slänga äpplen, säger hon. Familjen Börjesson bor utanför Ambjörnarp och fick sin nya bruna soptunna för matavfall för bara någon vecka sedan. – Mina föräldrar som bor i Tranemo fick sin tunna för flera månader sedan så vi har väntat på att den ska komma hit också. Kul att den kommit, säger mamma Anna Börjesson. Just nu körs tunnor ut för fullt till de 1600 hushåll som bor på glesbygd i Tranemo kommun. Arbetet påbörjades vecka 19 och beräknas vara klart strax före midsommar. Kommunens tätorter började få sina tunnor runt årsskiftet, företag, föreningar och kommunala verksamheter får till hösten. – Vi har haft en kompost tidigare men det här systemet är mycket enklare. Vi har blivit bättre på att sortera ut matavfallet, till exempel de rester som blir kvar på tallriken. Vi märker redan att det blir mindre i den gröna tunnan, jag börjar fundera på vad vi ska fylla den med, mer än med blöjor, säger Anna Börjesson som förutom dottern Svea också har Elsie som bara är några månader gammal. Kristina Nilsson är projektledare matavfall på Tranemo kommun och hon säger att det syns på kommunens avfall att det har blivit mindre i de gröna tunnorna. – Mängden ton restavfall i de gröna kärlen är mycket mindre nu, vi märker en tydlig skillnad mot förut och det är också ett av våra mål med det här, säger hon. De som fick de bruna kärlen tidigare under året har hunnit använda dem under en längre tid och de flesta är positiva. – Ja, det är många som säger att det blivit enklare att sortera och att det här är ett sätt att göra det rätt. Många tycker också att det blir mer i påsen än vad de trodde, säger Kristina Nilsson. Johan Spector är en av dem som jobbar med att köra ut kärl, han är anställd av entreprenören Nordisk Återvinning. FOTO: PRIVAT De bruna kärlen körs ut med en mindre lastbil. Ungefär 35 kärl kan lastas och bilen hinner köra runt två turer per dag på glesKristina Nilsson, Anna Börjesson med dottern Elsie i famnen och Svea ståendes vid kärlen som Tranemo kommun snart kört ut till kommunens samtliga hushåll. bygden. – När kärlet ställs av hos hushållen så läses en streckkod ihop med en tagg på sopkärlet så att det kommer in i datasystemet. Sopbilarna läser sedan av taggarna när kärlen töms och då får kundtjänst direkt information om när kärlet tömts och även om det varit några problem, till exempel att kärlet inte varit framställt. Detta gör att vi kan bemöta kunder som undrar över tömning, säger Kristina Nilsson. FOTO: YLVA HIDENG Matavfallet som slängs i de bruna kärlen blir till biogödsel och energi som i sin tur blir biogas. Matavfallet hämtas var fjortonde dag hos hushållen. Ylva Hideng ylva@stthuset.com Vattentornet lyser upp Länghem Länghemsborna kan sedan en dryg vecka tillbaka se vattentornet i nytt ljus. I höstas stod det renoverat och klart och nu är det också belyst kvällstid. LÄNGHEM – De vattentorn som ligger nära bebyggelse tycker jag att vi från kommunen får ta vårt ansvar för och göra estetiska, säger Morgan Leandersson, arbetsledare infrastruktur vatten och avlopp på Tranemo kommun om utsmyckningen. Det har varit hans idé att belysa vattemtornet i Länghem och han har redan från början haft en tanke om hur det skulle se ut. för – Vi har belyst innanpelarna och skapat ett ljusrum samt satt en slinga runt hela överkroppen för att markera toppen. Vi har även monterat belysning som är riktad nedåt för att belysa reservoaren. Den nya ljussättningen gör att det 33 meter höga vattentornet i Länghem kommer i betraktarens blickfång med sina tolv ledstrålkastare och en ledlist. Ljusspelet går att ändra med olika färger men kan också lysa i ett fast sken. Allt är frånstyrt och regleras via en app och det tänds upp när solen går ner och släcks strax före midnatt. STT finns på plats när tornet tänds för första gången och det skiftar i regnbågens färger mot himlen. Men det tror inte Morgan Leandersson att det kommer att göra varje kväll. – Det kommer förslagsvis att lysa i en färg till en början, i blått, som symboliserar han. vatten, – Rent vatten är också en resurs som inte alla i världen har, något vi vill visa genom att synliggöra våra vattenreservoarer. Vid denna reservoar valde vi ljussättning, säger projektledare Per Nilsson. Vattentornet i Länghem byggdes för 50 år sedan. Under förra året slutfördes en renovering invändigt och utvändigt. Bland annat byte av rörgalleriet, ventiler och all el samt så har taket renoverats och tornet målats om. – När vi började renoveFärgen blått, som vatten, får tornet till en början. Tornet går att belysa i flera färger, här i rosa. ra tittade vi under plåten som satt däruppe och där satt originalfärgen kvar. Vi återställde i den blågröna nyansen som var ursprungskulören, säger Per säger Projektledare Per Nilsson, installatör Lars Malmberg och arbetsledare infrastruktur VA Morgan Leandersson framför vattentornet i Länghem. ”Jag tycker att det blev rätt trevligt med ett skapat ljusrum inne i tornet”, säger Morgan Leandersson. Nilsson. Ljussättningen av Länghems vattentorn är först ut, nästa på tur är vattentornet i Limmared. – Vi renoverar Limmared just nu och jag kan FOTO: YLVA HIDENG lova att där kommer att bli något spektakulärt framöver, säger Morgan Leandersson. Ylva Hideng ylva@stthuset.com