Advokaten 1
Nyheter Ny straffskala föreslås för narkotikabrot
t Det nya förslaget är riktat mot den grova organiserade brottsligheten. Lättare för myndigheter att byta information Justitiedepartementet föreslår i en departementspromemoria en ny lag om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot grov organiserad brottslighet. Syftet med förslaget är att underlätta informationsutbytet mellan myndigheterna i samarbetet mot den grova organiserade brottsligheten. Lagförslaget innebär en sekretesslättnad. De myndigheter som i dag deltar i den nationella mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet blir skyldiga att dela viss information med varandra. Detta gäller samtliga myndigheter som ingår i samarbetet, såväl inom som utom rättsväsendet. Utredning om svenskt tortyrbrott En utredare ska göra en bedömning av behovet av ett särskilt tortyrbrott i svensk strafflagstiftning. Vissa länder har infört särskilda tortyrbrott i nationell lag. Bland annat mot den bakgrunden finns det skäl att låta en särskild utredare göra en bedömning, enligt Justitiedepartementet. Oavsett vilken bedömning utredaren gör i fråga om behovet ingår det även i uppdraget att lämna de författningsförslag som är nödvändiga för att införa ett särskilt tortyrbrott. Även om det inte finns något särskilt tortyrbrott är tortyr redan förbjudet enligt svensk lag, och Sverige tillrädde redan 1986 FN:s tortyrkonvention. Sverige uppfyller konventionens krav på kriminalisering genom ett flertal bestämmelser i bland annat brottsbalken. 10 Skärp straffen för synnerligen grova narkotikabrott. Det föreslår Narkotikastraffutredningen i sitt betänkande. I betänkandet som presenterades den 23 juni föreslås bland annat följande: l Straffskalorna för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling, som nu är fängelse i lägst två och högst tio år, ska delas upp i ett grovt brott och ett synnerligen grovt brott. l För grovt narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling ska dömas till fängelse i lägst två och högst sju år. l För narkotikabrott eller narkotikasmugglingsbrott som är att anse som synnerligen grovt ska dömas till fängelse i lägst sex och högst tio år. syftet med förslaget om en uppdelad straffskala är att göra lagstiftningen tydligare och att skapa förutsättningar för domstolarna att döma ut det straff som en viss gärning är värd. Avsikten är inte att generellt påverka straffnivåerna. Förslagen innebär emellertid att straffen kommer att skärpas för gärningar som avsett hantering av mycket stora mängder narkotika eller som annars har ett mycket högt straffvärde. På så sätt kommer en sträng syn på illegal hantering av narkotika till tydligt uttryck. Utredningen anser dock att den nyansering som skett genom Högsta domstolens domar ska vara kvar. lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015. Bengt Ivarsson kommenterar utredningen Nyanseringen av straffmätningen i narkotikamål började redan före Högsta domstolens avgörande 2011. – Utredningen har kommit fram till ett bra och nyanserat ställningstagande. Det är också positivt att vi var eniga bakom det här ställningstagandet, säger Advokatsamfundets ordförande Bengt Ivarsson som har deltagit som expert i utredningen. Han anser att den nyansering som Högsta domstolen gjorde 2011 var nödvändig. Utredningen konstaterar att genom Högsta domstolens dom i juni 2011 inleddes en omläggning av praxis. Efter domen har Högsta domstolen, fram till juni 2014, meddelat ytterligare 17 domar, av vilka tolv har refererats som vägledande avgöranden. I avgörandena från juni 2011 och framåt har Högsta domstolen framhållit betydelsen av att samtliga omständigheter i det enskilda fallet beaktas i narkotikamål på samma sätt som görs i brottmål i allmänhet. Genom att fjärma sig från den tidigare Bengt Ivarsson. straffmätningstraditionen har Högsta domstolen förändrat praxis och grunderna för hur påföljdsbestämningen sker i narkotikamål. Ivarsson berättar att den statistik som utredningen inhämtat från Brottsförebyggande rådet och Kriminalvården dock visar att nyanseringen började redan 2007. – I utredningen har vi funderat mycket på varför det inträffade men vi har inte kunnat hitta någon förklaring. Men det är helt klart att det inte är Högsta domstolen som har tömt fängelser utan det har påbörjats redan innan, säger Ivarsson och konstaterar att som en följd av nyanseringen blev det ett problem när de som begick riktigt straffvärda handlingar inte kom upp i de högre påföljdsnivåerna. Det som är syftet med de föreslagna ändringen är att möjliggöra detta. – Samtidigt tycker jag att det är rimligt att ha ett tak på tio år eftersom det inte ska vara samma straff för narkotikabrott som för mord, säger Ivarsson som konstaterar att med de nyanseringar som Högsta domstolen har gjort och med införandet av det synnerliga grova brottet så kommer Sverige att ligga i paritet med våra grannländer och andra jämförbara länder. Redan den 29 juli 2014 förklarade allianspartierna att de under nästa mandatperiod vill skärpa straffen för de allra grövsta brotten och därför införa ett synnerligen grovt narkotikabrott, alltså helt i enlighet med utredningens förslag. TK Advokaten Nr 6 • 2014 FOTO: MICKE LUNDSTRÖM, TOM KNUTSON