Advokaten 1
Reportage Adjungering HD-beslut om domarjäv för å
klagare kan hindra öppnare domarrekrytering Högsta domstolens beslut den 25 juni 2014 om jäv för en adjungerad hovrättsdomare kan få stora konsekvenser för domarrekryteringen. TEXT: MAGNUS ANDERSSON FOTO: TT NYHETSBYRÅN, TOM KNUTSON I 14 beslutet (mål nr Ö 4250-13) slår HD fast att en tjänstledig åklagare ska anses jävig och därför inte kan delta som domare i hovrätten när den handlägger brottmål. Genom beslutet avslog HD en resningsansökan från en man som Hovrätten över Skåne och Blekinge hade dömt till 14 års fängelse för grova narkotikabrott. Mannen ansökte om resning bland annat på den grunden att en tjänstledig åklagare deltog i hovrättens avgörande när han dömdes. Åklagaren var adjungerad i hovrätten, det vill säga tjänstgjorde som domare där under sex månader. Hon hade kvar sin fasta anställning vid Åklagarmyndigheten medan hon tjänstgjorde i domstolen, och återgick till arbetet som åklagare efter att hon hade avslutat sin adjunktion i hovrätten. Åklagaren som förde talan i brottmålet kom inte från samma åklagarkammare som den där den adjungerade domaren tjänstgjorde. HD konstaterar i sitt beslut att åklagare har en självständig ställning i förhållande till Åklagarmyndigheten och att det är åklagaren själv – inte Åklagarmyndigheten – som är part i domstolen när allmän åklagare för talan i brottmål. HD:s majoritet fann det vara en rimlig grund för tvivel om domarens opartiskhet om den tilltalade har uppfattningen att den tjänstledige åklagaren företräder ett motstående myndighetsintresse, eller misstänker att åklagaren känner lojalitet mot sin ordinarie arbetsgivare och mot sin yrkesroll som åklagare. I ett brottmål är därmed en adjungerad domares anställning hos Åklagarmyndigheten en omständighet som objektivt sätt kan rubba förtroendet för domarens opartiskhet. Enligt HD:s majoritet förelåg därför jäv enligt 4 kap. 13 § 10 rättegångsbalken. Men HD beviljade inte resning trots jävet, eftersom HD bedömde att det Advokaten Nr 6 • 2014