Advokaten 1
Reportage Adjungering » dinarie domare. Ett annat
syfte är att tillföra domstolen erfarenheter från andra yrkesområden. HD:s beslut får konsekvenser för möjligheterna till adjunktion för jurister i hovrätterna och kammarrätterna. Det kan innebära ett bakslag för önskemålen om en öppnare rekrytering av domare, från andra juristkarriärer än den traditionella domarbanan, som har eftersträvats på senare år och som har varit föremål för flera statliga utredningar. för hovrätterna kan det innebära att det blir omöjligt att ta in åklagare som externa adjunkter. För kammarrätternas del kan konsekvenserna bli mindre ingripande. Dels har de redan inrättat sig efter rättsläget efter HFD:s tidigare domar, dels har de större variation i de måltyper som handläggs och därmed möjligheter att låta en adjungerad jurist handlägga mål som ligger utanför den egna juridiska inriktningen. Enligt några bedömare kan HDbeslutet få konsekvenser också för advokater som önskar prova på domaryrket. Om advokater med en tydlig verksamhetsinriktning på ett rättsområde tjänstgör i domstolen, är det tänkbart att även de kan uppfattas som företrädare för ett visst intresse och därmed jäviga att delta i domstolens avgöranden inom det rättsområdet. Fredrik Wersäll, hovrättspresident i Svea hovrätt, förklarar att hovrätten har känt till att det finns en osäkerhet om jävsproblematiken vid extern adjunktion, inte minst efter HFD:s avgöranden. ”Jag tror att vi alla är besjälade av att det ska finnas möjligheter att gå mellan olika juridiska karriärer, och då får man fundera på hur man skulle kunna åstadkomma det utan att vi kommer i konflikt med jävsreglerna.” Fredrik Wersäll – Vi har i hovrätten funderat mycket på detta, inte minst efter Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden 2009 och 2011, och har fortlöpande gjort bedömningar och interna rättsutredningar om hur man ska se på jävsfrågan, säger han. Hovrätten hade kommit fram till uppfattningen att det inte är i strid med jävsbestämmelserna att ha en åklagare som extern adjunkt, under förutsättning att åklagaren inte tar mål från den egna kammaren och heller inte i övrigt har någon knytning till hovrättens ärende. – Vår bedömning har legat mycket nära den som Agneta Bäcklund gjorde i det här målet, säger Fredrik Wersäll. Han gör bedömningen att beslutets omedelbara konsekvens är att hovrätten måste upphöra att ha externa adjunkter som är åklagare. – Vi skulle naturligtvis kunna anFredrik Wersäll. vända åklagare på andra områden än brottmål – men åklagarna vill adjungera för att bland annat tillföra domstolen kunskaper om hur det går till under en förundersökning och för att tillföra sina fördjupade kunskaper inom det straffrättsliga området, säger han. Fredrik Wersäll menar att mycket Justitierådet Agneta Bäcklund var skiljaktig när det gällde jävet för den tjänstlediga åklagaren och menade att jäv inte hade förelegat. av vitsen med adjunktionen faller om adjunkterna inte går att använda inom det område de är specialiserade på. Han förklarar att det också är utgångspunkten i hovrättsinstruktionen att den som är extern adjunkt ska ha fördjupade kunskaper inom något rättsområde som hanteras inom hovrätten. – Kan man inte använda dem på just det rättsområdet, då förlorar man rätt mycket av skälen bakom systemet. Det blir inte riktigt meningsfullt – och jag tror inte att åklagarna skulle vara intresserade av det heller. Ett viktigt skäl bakom adjunktionen är att hovrätten ska bedöma om personen har en kompetens och en fallenhet för domaryrket. – Det har visat sig att många av dem som är externa adjunkter senare söker domartjänst. Då är referenserna från adjunktionstiden av mycket central betydelse i Domarnämnden, förklarar Fredrik Wersäll. Men om adjunkten inte får arbeta med det rättsområde som den har särskild kompetens inom, blir det svårt för hovrätten att värdera om personen är sådan att han eller hon kan komma i fråga för en ordinarie domartjänst. hd:s beslut kan också få konsekvenser för rekryteringen av åklagare som domare, tror Wersäll, som var riksåklagare 2004–2008. Han berättar att det har visat sig att den externa adjunktionen är värdefull för att skapa intresse för domaryrket. Det gäller inte minst utanför Stockholmsområdet, där det ibland är svårt att få många sökande till domartjänster. Adjunktionen har också stort värde för att skapa underlag för en bedömning i Domarnämnden om en person skulle kunna komma i fråga för en domartjänst. – Det kommer säkert att få konsekvenser för möjligheten att rekrytera bland annat åklagare till domaryrket, säger han. Fredrik Wersäll utesluter inte heller att beslutet kan få konsekvenser för advokater som externa adjunkter. – I Högsta domstolens beslut är det inte bara att åklagaren är anställd i en annan myndighet som är avgörande, utan det Högsta domstolen betonar är att en åklagare kan uppfattas vara lojal mot åklagarfunktionen och sin yrkesroll, säger han. Wersäll menar att det kan gälla advokater också, till exempel om en advokat uppfattas som en tydlig företrädare för ett visst intresse. – Han kanske huvudsakligen jobbar som försvarare, eller som företrädare för verksamhetsutövare inom miljörätten, eller som företrädare för 16 Advokaten Nr 6 • 2014