Advokaten 1
Fokus Svea hovrätt 400 år årt land är inne i en f
as av genomgripande och snabba förändringar – tekniskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Det leder i sin tur till behov av nya rättsliga lösningar, skrev Svea hovrätt i programmet till det första jubileumsseminariet den 12 juni, då temat för diskussionen var ”Domarnas makt – om domarrollen i ett nytt rättsligt landskap”. Här konstaterades att synen på uppgifterna för lagstiftning och rättstillämpning håller på att förändras och förskjutningen ger domarna ökad makt. Fredrik Wersäll anser i likhet med många andra bedömare att de främsta förklaringarna till dagens förändrade domarroll är internationaliseringen av lagstiftningen och de stora förändringar som ägt rum efter att Sverige gick med i EU 1995. Det svenska styrelseskicket har länge betonat att det är våra folkvalda politiker som ska styra samhällsutvecklingen, men nu ökar juristernas makt i politiska frågor, främst genom EUrättens ökade inflytande på svensk rätt. Fredrik Wersäll. Den här utvecklingen färgar av sig på andra internationella konventioner, till exempel FN:s barnkonvention, och den svenska regeringsformen. Nu har även EU:s rättighetsstadga kommit till. Sammantaget ger detta en ny utgångspunkt för den svenska domarrollen. Synen på domstolarnas funktion har också förändrats och alltfler frågor avgörs i domstol. Ett exempel är Mark- och miljödomstolen vars mål kännetecknas av starka enskilda och allmänna intressen. – Det har inneburit att beslut har överförts från politikomma överens. Däremot är det ett självändamål att få fram argumenten i ljuset, så att man kan bryta sina tankar och idéer mot tydliga argument, säger Wersäll. I diskussionen under Svea hovrätts seminarier och i jubileumsskriften framgår tydligt att framstående företrädare för det svenska och nordiska rättsväsendet har olika förhållningssätt till Europakonventionen och Europadomstolens domar. Vilken normativ kraft har de egentligen och hur ska man använda det tolkningsutrymme ”Domarnas självbild har inte förändrats så mycket, men jag tror att vi på sikt måste fundera på domarrollen. ” Fredrik Wersäll som ges? – Konventionen som sådan är ganska substanslös i den meningen att den talar om rättvisa och privatlivets helgd. Den kräver väldigt mycket utfyllnad för att få något substantiellt innehåll och den utfyllnaden får den huvudsakligen genom Europadomstolens domar, men de är av skiftande kvalitet. EU är en juridisk konstruktion som styr genom regelverk, inte som våra, utan ofta med låg kvalitet, säger Wersäll. Vid Svea hovrätts jubileumsföreläsningar uttryckte Finlands högsta domstols ordförande Pauliine Koskelo i sitt föredrag på temat ”Domare, lagstiftare och professorer – roller och frågeställningar idag” en viss tveksamhet över Europadomstolens roll som uttolkare av mänskliga rättighetsregler. Koskelo beskrev kritiskt Europadomstolens arbetsrutiner och menade bland annat att domstolens anonyma sekretariat spelar en stor roll i domstolens arbete. Hon varnade för att bristen på disciplin i EuropaPauliine Koskelo. ker till domstol. Jag tror det är en medveten handling från svenska politiker. De vill ha en rättssäker och förutsägbar hantering. Samtidigt ger det en möjlighet att släppa ifrån sig en och annan het potatis, säger Fredrik Wersäll, som menar att det här är en utveckling som kommer smygande och som inte har uppmärksammats i den allmänna debatten. De ändringar som kom i regeringsformen 2011, då domstolarna bröts ut ur kapitlet om rättskipning och förvaltning, och uppenbarhetsrekvisitet togs bort, var enligt Wersäll ett uttryck för den här utvecklingen. Ändringarna innebar bland annat att det blir enklare för en domstol att åsidosätta en föreskrift som beslutats av riksdag eller regering för att den strider mot Europakonventionen. Inge Loranger Backer. 24 TOLKNINGEN AVGÖR – Det här är frågor som är delvis självklara, delvis högst kontroversiella. Jag tycker inte det är ett självändamål att domstolen riskerar att leda till legitimitetsförluster. Koskelo pekade också på risken för att nationella domstolar tolkar Europakonventionen alltför självständigt, vilket i längden kan leda till oförutsägbarhet och ytterligare legitimitetsförluster. Men hon vill inte stoppa Europadomstolens rättsbildande funktion, bara få domarna att reflektera över vad som är en lämplig roll för en domstol. Pauliine Koskelo tog också upp problemen som uppstår för medborgarna när lagstiftaren skjuter upp obekväma beslut och tvingar domstolarna att hantera målen. Det kan leda till att ohållbara eller oklara rättslägen ska korrigeras bit för bit genom domstolsavgöranden, i den mån det överhuvudtaget är möjligt utan lagändringar. Fredrik Wersäll instämmer i Koskelos slutsats, att nationella domstolar måste ta Europadomstolens domar för vad de är och våga ifrågasätta. – Hon ser Europadomstolen som en vanlig domstol med vanliga människor, och som en domstol med rätt så stora problem, bland annat med enorma balanser. Den har domare från vitt skilda rättskulturer med skiftande Advokaten Nr 6 • 2014