Advokaten 1
Fokus Svea hovrätt 400 år I år har Svea hovrätt f
örutom själva jubileumsceremonin anordnat bland annat seminarier, utställningar och öppet hus för allmänheten. att Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen ska bakas samman.” – Jag och andra har varit lite fundersamma kring att domstolar flyter in i varandra, säger han. Från att det har varit ganska stor skillnad mellan förvaltningsprocessen och rättegångsbalken har det skett ett närmande i processformerna. Då är det egentligen den materiella rätten som skiljer och då kan man fråga sig om den specialisering som man nu behöver ska delas precis här. Det är ingen självklar och naturlig skärningspunkt. NE BIS IN IDEM Om man ser det uppifrån kan man tycka att det är lite konstigt att Sverige har två högsta domstolar som egentligen håller på med samma sak. Det EU-rättsliga inflytandet kommer in i båda domstolarna och det tydligaste exemplet är de så kallade ne bis in idem-målen. – Frågan om skattetillägg först och straffrätt sen kommer upp i Högsta domstolen. I Högsta förvaltningsdomstolen kommer straffrätt först och skattetillägg sen. Två domstolar avgör precis samma fråga med samma utgångspunkter. I värsta fall kommer de fram till olika slutsatser och då får vi ett egendomligt rättsläge, säger Wersäll. Han anser att domstolar ska vara återhållsamma med att utnyttja sin nya makt eftersom deras legitimitet riskeras om de gör politiska ställningstaganden. När det gäller ne bis in idem menar han att Högsta domstolen var tvungen att avgöra frågan eftersom politikerna inte gjorde det. Men han efterlyser en debatt över om domstolen hamnade rätt i sitt beslut. Advokaten Nr 6 • 2014 Högsta domstolen gick in och gav den här tolkningen retroaktiv verkan med åberopande av Europakonventionen och att man dessutom när man hade konstaterat detta öppnade för att använda sig av resningsinstitutet som ett rättsmedel. Wersäll är kritisk till att lagstiftaren inte agerade i ne bis in idem-fallet. Han är övertygad om att lagstiftaren hade kunnat lösa situationen, men i stället provocerade man fram ett HD-avgörande. – Är det någonting som man skulle önska är det att lagstiftaren måste ta ansvar för den långsiktiga rättsvården. Annars tvingar man fram aktivistiska domstolar som tvingas fylla ut det här utrymmet och då hamnar vi i ett besvärligt läge. Wersäll tycker i likhet med Inge Loranger Backer att om domstolarna får alltför stort tolkningsutrymme försvårar det för dem att upprätthålla sitt oberoende, likheten inför lagen och förutsägbarheten. – Att man kan ha oberoende domstolar bygger i själva verket på att domstolarna är rättstillämpande organ och inte lagstiftande organ, säger Wersäll. MAKTDELNING I flera av våra grannländer sköts domstolsadministrationen av ett råd i vilket domare och andra anställda inom domstolsväsendet är representerade. En sådan ordning 27 »