Advokaten 1
Fokus Svea hovrätt 400 år » Barbro Thorblad. Anne
Ramberg. står i kontrast till den svenska, där en av regeringen utsedd generaldirektör leder domstolsadministrationen och beslutar om bland annat budget- och lönefrågor. Finns det skäl för Sverige att ta intryck av grannländernas lösningar för att öka domstolarnas oberoende? En majoritet av deltagarna som debatterade detta ämne under jubileumsseminarierna var för att det tillsätts en statlig utredning för att se över frågan. Wersäll är tveksam till om den svenska organisationen vilar på en tillräckligt fast konstitutionell grund. – Det blir en lite konstig sammanblandning av rollerna på det teoretiska planet. Det fungerar mycket väl och vi har haft förnämliga företrädare för Domstolsverket som har kunnat balansera olika intressen, men konstitutionen är inte till för att styra vardagen, utan den får sin betydelse när det krisar till sig. Det finns väl inga sådana orosmoln vid horisonten för Sveriges del, men om man tittar sig runt i vår omvärld, till exempel på situationen i Ungern, så är det ingen tvekan om att i tider av politisk oro är det av utomordentligt stor vikt att man har ett domstolsväsende som är autonomt och oberoende och där den verkställande makten inte har ett direkt inflytande. DOMSTOLSSTYRELSE Ett steg mot ökat oberoende för de svenska domstolarna var när Domarnämnden skapades och kallelseförfarandet till de högsta domartjänsterna avskaffades, vilket är ett sätt att undvika misstankar om politiskt tillsatta domartjänster. Barbro Thorblad, generaldirektör för Domstolsverket, påpekade vid jubileumsseminarierna att det inte är säkert att domstolsväsendet skulle vinna på att medelstilldelningen sker direkt via riksdagen, utan att det kan vara en fördel att ha domstolsväsendet inom ramen för den vanliga budgethanteringen, vilket Wersäll också tror. – En stark domstolsadministration är helt nödvändig, säger han. Men man kan fråga sig om styrningen av domstolsadministrationen måhända skulle kunna ges lite större autonomi, till exempel om man hade någon form av domstolsstyrelse som hade som en av sina grundläggande funktioner att utse generaldirektören. Regeringsmakten skulle fortfarande ha kvar styrningsinstrumenten, inte minst genom lagstiftningen, men också genom budgetmakten. 28 JO OCH JK Finns det andra förändringar som bör övervägas för att markera domstolarnas oberoende? Bör exempelvis den nuvarande ordningen ändras, där Justitieombudsmannen och Justitiekanslern, som är myndigheter under riksdagen respektive regeringen, har tillsyn över domare och domstolar? Wersäll menar att man i en utredning även bör titta på ”I takt med att domstolarnas inflytande i rättsstatens tjänst ökar och domarnas makt ökar blir behovet av transparens ännu större. Att då gömma sig i slutna rum och sitta och titta på TV i hovrätten är inte godtagbart.” Anne Ramberg JK:s roll, men han menar att det vore fel och historielöst att ändra JO:s tillsyn över domstolarna. – Jag tror det är sunt och riktigt att vi har JO som har en väldigt självständig och egen roll. Dessutom är JO en internationell förebild och en produkt av 1809 års regeringsform. Att vid sidan av JO skapa ett särskilt tillsynsorgan för domstolarna behövs inte, säger Wersäll. Däremot är han tveksam till om det är rätt att JK utöver JO har tillsyn över domstolarna. – JK:s tillsyn är en historisk kvarleva från den tid när vi bara såg domstolarna som en gren av förvaltningen. Men JK förstår sin roll och de här svårigheterna och aktar sig noga för att gå in på sådant som kan uppfattas som rättstillämpningsfrågor. FÖRDELAR MED EMR Under seminariernas sista del, som hade temat ”överrätternas roll”, diskuterades bland annat vad teknikutvecklingen och processrättens utveckling innebär. Flera debattörer, framför allt domstolscheferna, var mycket positiva till EMR (En modernare rättegång). – Om vi ser från 2008 när det var stark kritik mot EMR, bland annat från advokaterna, så har den kritiken tystnat, säger Wersäll. Jag tror inte bara att man har lagt ner vapnen, utan jag tror att det är så att från advokathåll ser man fördelarna med att ha en ordning där förhören från tingsrätterna återanvänds. Han tror att det finns fler fördelar med EMR och den nya tekniken som ännu inte utnyttjas i överrätterna, till exempel när det gäller formerna för uppspelning, hänvisning och andra teknikfrågor som till exempel att ha förhandlingar via videolänk. Presidenten i Hovrätten över Skåne och Blekinge Lennart Svensäter uttryckte sitt stöd för EMR under seminarierna. Han sa också att advokaterna inte deltar när han och hans domarkolleger tittar på uppspelningarna från tingsrätten. – Svea hovrätt gör inte så normalt, utan bara när parAdvokaten Nr 6 • 2014